KULIX
  • Hem
  • Skola
    • Förskoleklass >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
    • Fritidshem >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
  • Förskola
    • Riktlinjer och strukturer
    • Mötesplats för lärande
    • BHT - Barnhälsoteam
    • Projekt >
      • Grön flagg
      • NTA
  • Skolutveckling
    • FIKA
    • Skoldatatek
    • IKT
    • Förskola
    • Matematikutveckling >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
    • Naturvetenskap och Teknik (NTA) >
      • Naturvetenskap
      • Teknik
      • Kemi
      • Fysik
      • Vad är NTA?
      • NTA och eleven
      • NTA och pedagogen
      • NTA-plan
      • Materialhantering
      • Boka tema-låda
    • Ämnesnätverk
    • Programmering
    • Rörelse i skolan >
      • Klappramsor
      • Brainbreaks
      • Dans
      • Pulshöjare
      • Veckans Utmaning
      • Filmer & Länkar
      • PHYSICAL LITERACY/RÖRELSEKOMPETENS
      • Nya aktiviteter
    • Töreskolan- Hälsans Big 5 >
      • Återhämtning
      • Att lyckas
      • Rörelse
      • Kärlek
      • Kost
  • Elevhälsa
    • Kalix kommuns rutiner kring stödinsatser
    • Så arbetar Elevhälsoteamen
    • Systematiskt kvalitetsarbete i Elevhälsan
    • ABC föräldrastöd 6-12 år
Bild

Projektet FIKA-framtid, integration, kunskap och aktivitet

                                 Projektet kommer med medel ur kommunens integrationsfond att genomföra under 2018 olika aktiviteter;

   - Utbilda gruppledare i föräldraskapsstödsmetoden ABC( alla barn i centrum ) på olika modersmål i syfte att medverka till integration.

- Erbjuda  nyanlända föräldrar  föräldrastödsmodelen ABC på olika modersmål

- Fortbildning och fördjupad kunskap inom området integration  till anställda och föreningar  inom Kalix kommun som arbetar och träffar  nyanlända barn och familjer.


Från migration till integration
FIKA projektet anordnade den 20 april 2018 en föreläsning med titeln  Från migration till integration  med Nabila Alfakir, pedagog, utbildare och författare.Hon har lång erfarenhet av praktiskt integrationsarbete. Hon har bl a skapat ” Astrakanmetoden”. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och konsult. Som utbildare och handledare har Nabila lett projekt med fokus på integration och samverkan  över hela landet, bland annat Rädda Barnens ”En skola för alla”. Hon har författat böckerna ” Skapa dialog med föräldrarna-integration i praktiken” samt ”Föräldrasamverkan i förändring-handbok för pedagoger”.


Bild
Ur programmet;
  • Föräldrar i ett nytt land – ur deras perspektiv
  • Mångfaldens dimensioner
  • Faktorer som påverkar barnens och föräldrarnas integration i det nya landet
  • Sociala koder
  • Mötet med skolan och förskolan
  • Hur dialog skapas
Föreläsningen var en del i att sprida kunskap inom det pågående FIKA projektet.
Inbjudna att lyssna och lära av varandra var anställda av kommunen som arbetar med nyanlända barn, ungdomar och föräldrar.
Vi bjöds på en mycket uppskattad föreläsning.
Några omdömen från utvärderingen;
  • Jag fick en ökad förståelse för vilka svårigheter familjer från andra kulturer möter i det svenska samhället.
  • Intressant att höra om hur vi kan hantera våra fördomar.
  • Integration kräver tydlighet , dialog kring vardagssaker för att öka barns möjligheter att lyckas.
  • Viktigt med föräldrasamverkan och samförstånd.
  • Vi kan inte möta dessa föräldrar som vi möter svenska föräldrar.
  • Våga vara nyfiken. Våga vara tydlig och ödmjuk.
  • Bra att föreläsaren beskrev ett brett spektrum av exempel, olika yrkesgrupper kunde känna sig berörda.
  • Bra introduktion om kulturförståelse.
  • Inspirerande föreläsare.
  • Hur vi kan samarbeta mellan olika funktioner inom kommunen.
  • Hur förskolan kan jobba med integration.
  • Kunskap om skola och uppfostran, kulturer och seder om andra länder.
  • Hur kan jag som lärare jobba med integration.
  • Hur får vi till en bra gemenskap med nyanlända.
  • Hur når vi familjer.
  • Hur får vi civilsamhället att våga närma sig/släppa in nyanlända.
Bild


Bild
ABC  Alla Barn i Centrum
  • Är en universell prevention, är en intervention som inte tar hänsyn till skillnaderna mellan hög – och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk. Att jmfr med selektiv prevention,interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Dessutom finns indikerad prevention, där interventionerna riktas till individer som identifierats med problem eller befinner sig i riskzonen. Tänk er bilden av en triangel där basen är universell, den byggs på med selektiv och högst upp indikerad prevention. ( Ferrer-Wreder, et al., 2005 )
 
  • Bakgrunden till ABC är att Statens Folkhälsoinstitut fick ett uppdrag 2010 av regeringen att understödja föräldrastöd som riktar sig alla föräldrar. Namnet valdes för att betona att det handlar om alla barn och för att tydliggöra barnets perspektiv. ABC utvecklades av en enhet inom Stockholms stad i samarbete med Karolinska institutet. ( källa Karolinska Institutet ) I Kalix kommun har vi erbjudit ABC sedan 2013 inom ramen för Familjecentralen, 2016 utbildades fler gruppledare, då verksamma inom utbildningsförvaltningen. Programmet skall erbjudas till föräldrar med barn i åldern 3 – 12 år. Så har även vi gjort. Manualen finns översatt på ett flertal språk samt lätt svenska. Det har även erbjudits till nyanlända föräldrar men likt andra kommuner har vi upptäckt språkliga svårigheter.
 
  • Syftet med ABC är att främja barns positiva utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn. Utgångspunkter är barnperspektiv, föräldrars behov , beprövade erfarenheter som görs under det fortlöpande arbetet av gruppledare samt forskning. Den teoretiska basen är social inlärningsteori med inslag av forskning kring anknytning mellan föräldrar och barn samt kunskap om risk- och skyddsfaktorer för barn och i föräldraskapet. Forskning visar att goda relationer i familjen är ett barns främsta skyddsfaktor. (källa Karolinska Institutet )
 
  • Pedagogiken bygger på att föräldrarna utbyter erfarenheter och i stor utsträckning själv besvarar sina frågor och diskuterar utifrån givna ramar, vilket syftar till att stärka den egna föräldraförmågan. Mellan träffarna provar föräldrarna sina nya kunskaper och förhållningssätt hemma. ABC består av fyra föräldraträffar kring varsitt tema och varje möte är två och en halv timme.Gruppträffarna leds av utbildade gruppledare och varje grupp har som mest 10 deltagare som är föräldrar till barn i åldern 3 – 12 år. Det finns även möjlighet till en fördjupad återträff. ( källa Karolinska Institutet )
 
  • Träff 1 – VISA KÄRLEK- Hur gör vi för att våra nära relationer ska fungera ? Diskussioner och enkla övningar med fokus på det som fungerar.
 
  • Träff 2 – VARA MED – Hur påverkar vi varandra i det dagliga samspelet ? Hur kan vi förebygga konflikter med våra barn ? Diskussioner och enkla övningar kring hur föräldrar och barn kan vara tillsammans.
 
  • Träff 3 – VISA VÄGEN – Hur kan man tillämpa ett lugnt föräldraskap ? Hur påverkar stress föräldraskapet och hur kan stress hanteras ? Diskussioner och enkla övningar kring att vara en förebild för sitt barn.
 
  • Träff 4 – VÄLJA STRIDER – Hur kan tjat i familjen minskas ? Vilka strider behöver vi ta och vilka kan väljas bort ? Diskussioner och filmexempel kring konflikthantering. Planering framåt med fokus på hur ABC kan användas i vardagen.
 
  • Sedan 2017 förvaltas ABC av Karolinska institutet.


Bild

 
  • Länsstyrelserna har i uppdrag att stödja kommuner, landsting/regioner och andra aktörer i arbetet med att utveckla stöd till föräldrar. Utgångspunkter i arbetet är den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd, det jämlika och jämställda föräldraskapet samt barns rättigheter. Länsstyrelsen är länken mellan länets kommuner och regeringen och centrala myndigheter. I detta sammanhang kan nämnas Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt Folkhälsomyndigheten.
 
Formerna över hur vi kommer att samordna föräldraskapstödet i vår kommun framöver återkommer vi till under senare del av våren 2018. Detta är i sig inget mål i FIKA projektet, däremot går det redan nu att skönja ett sådant behov.
Styrgruppen projekt FIKA består av utbildningschef Charlotte Sundqvist samt rektor/elevhälsochef Helena Öhman. Projektsamordnare är Eva Krispinsson, socionom. Slutrapport skall lämnas till Kommunstyrelsen 31 december 2018.
 
Kunskap
Ett av målen är att erbjuda anställda i vår kommun samt andra aktörer som arbetar med barn och familjer fördjupad kunskap inom området integration.
Fn pågår genomför projektsamordnaren ett kartläggningsarbete för att få grepp om vilka kunskaper vi behöver, vad som finns intern inom kommunen, föreningar etc. Detta sker genom möten och samtal . Målsättningen är att under maj månad ha en bild av detta .
Vi erbjuder en förläsning på temat Från migration till integration den 20 april, förläsare är Nabila Alfakir, pedagog, utbildare och författare. Hon har lång erfarenhet av praktiskt integrationsarbete. Hon har lett projekt med fokus på integration och samverkan över hela landet, bland annat Rädda Barnens ”En skola för alla”. Hon har skrivit böckerna ” Skapa dialog med föräldrarna – integration i praktiken ” samt ” Föräldrasamverkan i förändring – handbok för pedagoger .”
Föreläsningen är riktad  till personer inom utbildning, fritid/kultur och socialförvaltningarna.
 
 

Integration
Kalix kommun beslutade om en integrationsplan för 2018 ,2017-12-11, Kommunstyrelsens arbets – och personalutskott , Dnr 2016-00397 13. Varje förvaltning skall aktivt arbeta med integrationsplanens målområden.
Projekt FIKAS integrationsarbete utgår utifrån ett av delmålen i projektet att erbjuda ABC till nyanlända föräldrar. Till att börja med genom att kartlägga erfarenheter av tidigare/pågående integrationsarbete i kommunen samt erfarenheter utifrån rapporter som finns att ta del av via länsstyrelserna. Umeå Universitet , Institutionen för socialt arbete,  Anders Lindström , har skrivit en rapport 2013 om Riktat föräldrastöd till utlandsfödda . Där finns synpunkter från gruppledare och utlandsfödda på målsättningar, behov och information. Något som påttalas i den är att föräldrastöd på nyanländas modersmål är att föredra men gärna i sammanhang med föräldrar med svenska som modersmål. Detta skulle leda till en fördjupad integration enligt intervjuad nyanlända föräldrar. Rapporten beskriver begreppet  integration enligt följande; sammanhållning mellan människor i vid bemärkelse, en ömsesidig anpassning mellan majoritets – och minoritetsgrupper till varandra i ett samhälle .( Brecke och Borchgrevink, 2007 )
På informationsverige.se ( länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända ) kan man läsa att alla skall känna sig som en del i det svenska samhället. Olika grupper i samhället skall kunna mötas och ha utbyte av varandra på lika villkor oavsett  kulturell, religiös eller etnisk bakgrund.

Rapporten bygger på intervjuer med under 2011-2012 av ovan nämnda målgrupper. Projektet ”Föräldrastöd i samverkan i Umeåregionen”, pågick mellan 2011 -2014.
Liknande erfarenheter finns från andra projekt runt om i landet.
Projektsamordnaren medverkar i nätverket i Norrbottens län där de kommuner som söker finna former för föräldrastöd till nyanlända föräldrar  utbyter erfarenheter . Nätverket arbetar i samverkan med Länsstyrelsen.
Förutom att finna och utveckla samverkansformer inom kommun och i viss mån på länsnivå, pågår arbete med att finna intresserade personer på olika modersmål som kan utbildas i ABC. Enligt en kartläggning av modersmål på skolenheterna i Kalix kommun som gjorts inom utbildningsförvaltningen för läsåret 2017/18 så är de stora språken dari, arabiska  och somaliska.
I slutet av maj så kommer det beskrivning av vad kartläggningar, erfarenhetsutbyten och alla samtal skall leda till för praktiska aktiviteter under perioden juni – december, inom området föräldragrupper med fokus på integration i vår kommun.
Slutligen ;det pågår en hel del aktiviteter i riktning mot nå målen för projektet, och fler kommer det att bli.
 


Projektsamordnare

Eva Krispinsson
Skolkurator/KBT terapeut
070-314 91 29
Bild
Ansvarig för sidan

Helena Öhman
Elevhälsochef
0923-652 38



Proudly powered by Weebly
  • Hem
  • Skola
    • Förskoleklass >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
    • Fritidshem >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
  • Förskola
    • Riktlinjer och strukturer
    • Mötesplats för lärande
    • BHT - Barnhälsoteam
    • Projekt >
      • Grön flagg
      • NTA
  • Skolutveckling
    • FIKA
    • Skoldatatek
    • IKT
    • Förskola
    • Matematikutveckling >
      • Riktlinjer och strukturer
      • Mötesplats för lärande
    • Naturvetenskap och Teknik (NTA) >
      • Naturvetenskap
      • Teknik
      • Kemi
      • Fysik
      • Vad är NTA?
      • NTA och eleven
      • NTA och pedagogen
      • NTA-plan
      • Materialhantering
      • Boka tema-låda
    • Ämnesnätverk
    • Programmering
    • Rörelse i skolan >
      • Klappramsor
      • Brainbreaks
      • Dans
      • Pulshöjare
      • Veckans Utmaning
      • Filmer & Länkar
      • PHYSICAL LITERACY/RÖRELSEKOMPETENS
      • Nya aktiviteter
    • Töreskolan- Hälsans Big 5 >
      • Återhämtning
      • Att lyckas
      • Rörelse
      • Kärlek
      • Kost
  • Elevhälsa
    • Kalix kommuns rutiner kring stödinsatser
    • Så arbetar Elevhälsoteamen
    • Systematiskt kvalitetsarbete i Elevhälsan
    • ABC föräldrastöd 6-12 år