När vi startade vårtermin kändes det viktigt att repetera vad vi gjort under hösten och även lyfta aktuella nyheter för förskoleklassen. Att repetera är något som lätt kan glömmas bort men något som är viktigt för lärare precis som det är för våra elever. Skolinspektionens granskning av kartläggningen Hitta språket/Hitta matematiken kändes aktuell att lyfta eftersom vi verkligen arbetat för att göra den till en naturlig del av undervisningen.

 "Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen." 
Detta är de viktigaste iakttagelserna:

• Garantin i förskoleklass fungerar ännu inte fullt ut
• Att genomföra kartläggningsmaterialets aktiviteter har fungerat bra i de flesta skolorna
• En tredjedel av skolorna har dock inte genomfört alla aktiviteter under höstterminen
• Cirka hälften av skolorna ger inte elever som visar indikation en särskild bedömning
• På cirka hälften av skolorna planeras inte insatser i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens

Länk till rapporten: Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen

I Kalix har vi sedan kartläggningen blev tillgängligt samlat alla lärarna vi uppstart i augusti för att ge lärarna stöd att kunna planera i den som en naturlig del av undervisningen. Vi har även haft en analysträff i december, där vi analyserar resultaten och formulerar åtgärder på gruppnivå för att utveckla undervisningen utifrån elevernas behov. Det vi kan behöva utveckla är att uppföljningen av åtgärder. I nuläget har de genomfört den på egen hand med endast en mall som stöd. Lärarna har samråd med specialpedagoger men  tillgängligheten ser olika ut mellan skolorna, där hoppas vi framöver att det ser mer likvärdigt ut. Vi upplever att träffarna i augusti är betydelsefulla, där har lärarna också kunna byta erfarenheter kring kartläggningen. Vid uppstart av hösten 2021 så kommer vi träffas och då utgå från Skolverkets dialogduk kring följa och främja.

Vi har läst webbkursen "Undervisning i förskoleklass" i halvfart därför har jag kunnat komplettera visst innehåll med eget material som jag hittat. En guldgruva för mig var när jag hittade Podden Lika värde. I podden förklarar, fördjupar och diskuterar de specialpedagogik och ger goda råd till dig som arbetar i eller har barn som går i förskolan och skolan. Lärarna tyckte om avsnitt 20 som vi lyssnade då vi arbetade med del 3 i webbkursen, om fonologisk medvetenhet.

I webbkursen har vi genomfört olika aktiviteter utifrån innehållet vi har tagit del av. Utifrån innehållet har vi detta läsår prövat en annorlunda uppföljningen av aktiviteten.

Vi har prövat en samtalsform som utgår från ett dilemma med koppling till det aktuella i webbkursen. Denna samtalsform har lärarna verkligen uppskattat och det har blivit ett bra kollegialt lärande där de kommit på djupet. Modellen har hjälp lärarna att fördjupa samtalen, att ställa undersökande frågor istället för att ge råd.

Sammanfattning från utvärderingen av läsåret 2020-2021
I utvärderingarna uttrycker lärarna att de är mer medvetna om vikten av att arbeta med ord och begrepp, både före, under och efter ett "arbetsområde". Att arbeta mer med förförståelsen och bilder är något lärarna också lyfter. 

Genom att läsa om hur vi kan resonera och arbeta med problemlösning har lärarna uppmärksammat att detta är ett utvecklingsområde och något de nu behöver fortsätta arbeta med på varierande sätt. Lärarna har också tillsammans funderat hur de kan stötta tysta elever, vilket stöd de kan ge för att alla ska våga "tänka högt" kring matematiska lösningar. 

​Lärarna uttrycker att de alltid jobbat med fonologiskt medvetenhet , men de har uppmärksammat vikten av det för att utveckla ett läs- och skriftspråk. Lärarna lyfter att det är viktigt att nöta och repetera bokstavsljuden så att eleverna blir medvetna om sambandet mellan bokstav och dess ljud. Det är bra att ha kunskap om hur den fonologiska utvecklingen sker och hur viktigt det är för barn i "riskzon" för att utveckla läs-och skrivsvårigheter, att de får tidig fonologisk träning. Genom Bornholmsmodellen når man alla på ett bra sätt säger lärarna. Flera lärare känner att de fått bekräftelse på att den undervisning de bedriver idag, att de har ett fungerande arbetssätt.

Vi startade termin tillsammans, alla lärare i förskoleklass. Precis som året innan träffades vi igen för att tillsammans sätta oss in i Skolverkets kartläggning för förskoleklass. Vi tycker att denna träff gör att lärarna kan planera in kartläggningen som en naturlig del av undervisningen, de kan också dela med sig  erfarenheter och kunskaper från föregående år. Vilka aktiviteter från Hitta matematiken och Hitta språket passar det att starta med? Hur är materialet uppbyggt? Vi reder ut begreppen indikera, befara och särskild bedömning. Vikten av att följa upp undervisningen, tid för analys. I vår kommun har vi en analysdag i december då vi analyserar resultaten på gruppnivå. Det är dock viktigt att läraren har god kontakt med sin specialpedagog eller specialläraren. Du som lärare behöver kunna ha dialog med specialpedagogisk kompetens kontinuerligt. 

Den 11:e sep träffades vi för andra gången och då startade vi upp Förskoleklasslyftet. Det är vad vi kallar våra kommunala kompetensutvecklings träffar. Vi träffas tre gånger per termin och arbetar med kollegialt lärande i två spår. Utifrån underlag på kommunnivå, analyserar vi och identifierar utvecklingsområde, formulerar mål och åtgärder. Samma sak görs på skolnivå utifrån underlag från den egna skolan.  

På kommunnivå kunde vi bland annat se att underlag och analys visade  behov hos lärarna att utveckla undervisningen utifrån det centrala innehållet i kap 3 Lgr11. Vi har även många nya lärare i förskoleklass och det viktigt att de ges tid och stöd att sätta sig in i sitt uppdrag.
Utifrån alla underlag och samtal framkom det att lärarna har behov av att fortsätta diskutera olika stödinsatser där läraren befarar eller indikerar att eleven inte kommer nå kommande kunskapskrav, då detta uttryckts kändes det viktigt att årets utvecklingsområde har en tydlig koppling till att stödja och främja elevernas lärande.

Mål och målkriterier - Förskoleklasslyftet 2020-2021
Mål:
Efter kompetensutvecklingsinsatserna har lärarna fördjupade kunskaper om hur de kan undervisa om syftet och det centrala innehållet i kap 3 Lgr ll.
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i förskoleklassen:
- undervisar för att stödja utvecklingen av ordförrådet hos alla elever
- undervisar för att utveckla elevernas förmåga att lösa problem och resonera matematiskt
- har kunskaper om elevers tidiga läs- och skrivutveckling och om hur undervisningen kan - utformas för att möta alla elever med särskilt fokus på fonologisk medvetenhet

Åtgärd för att nå målet:
Skolverkets webbkurs "Undervisning i förskoleklass"
Vi har valt att dela upp delarna i webbkursen för att minska arbetsbördan. Vi kommer därför att arbeta med denna webbkurs under två läsår. Då lärarna påverkas så hårt av Corona var det viktigt för oss att anpassa Förskoleklasslyftet så alla kunde delta, det har ändå varit kämpigt för många.

Skolverkets webbkurser är jättebra. Vi har haft jättebra dialoger utifrån innehållet och fått nya insikter, bland annat hur viktigt det är att kommunicera matematik lika kreativt som vi kommunicerar annan text tex skönlitterära böcker. Att dela med sig av sin undervisning är mycket värdefullt och genom samtala med kollegor på andra skolor skapar vi också en mer likvärdig undervisning och får ett gemensamt professionellt språk för att "språka" om undervisning, det kan också kallas ämnesdiskurs.

Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om förskoleklassens uppdrag samt hur läraren genom sin undervisning kan följa och främja alla elevers lärande. Vi läsårets slut våren 2020 genomförde lärarna en enkät med sitt arbetslag, Utifrån enkäten och de kollegiala samtal vi haft under läsåret görs en sammanfattande analys på varje indikator (målkriterier), se nedan 
Mål
Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om förskoleklassens uppdrag samt hur läraren genom sin undervisning kan följa och främja alla elevers lärande.
Målkriterier
Utveckling pågår när:

• lärarna har kunskaper om läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser
• lärarna har kunskaper om hur det nationella kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken kan bli en naturlig del av undervisningen
• lärarna känner till kopplingen mellan systematiskt kvalitetsarbete och den egna undervisningen
• lärarna upplever nyttan av att analysera olika underlag från undervisningen
• lärarna har kunskaper om vad stödinsatser i förskoleklassen kan innebära

Sammanfattning av Förskoleklasslyftet
Alla lärare uttrycker en större medvetenhet och kunskap för hur de kan följa och främja elevernas lärande på ett systematiskt sätt. Träffen i augusti där lärarna fick en genomgång "kick off-utbildning" av Skolverket kartläggning HItta språket och Hitta matematiken är värdefull för att kunna planera in det som en naturlig del i undervisningen. Det har också varit bra att del av andra kollegors erfarenheter och reflektioner av materialet. Lärarna tycker Förskoleklasslyftets träffar är utvecklande, att det är intressant att ta del av kollegors arbeten och läsa kollegors läslogg, som de kan göra i vår gemensamma lärplattform på Driven. 

Inför fortsättningen av Förskoleklasslyftet
Utifrån alla underlag och samtal framkommer det att lärarna har ett behov av att fortsätta diskutera olika stödinsatser där läraren befarar eller indikerar att eleven inte kommer nå kommande kunskapskrav. Vi behöver stärka samverkan med specialpedagog/speciallärare, eftersom det är så tydligt nu att vi ska ge rätt stöd i rätt tid. Vi kommer fortsätta ha en gemensam uppstart "kick-off-utbildning" för Skolverkets kartläggning i augusti och en gemensam analysdag i december. Det framkommer även i underlagen att lärarna behöver fortsatt stöd och utbildning för att kunna använda digitala verktyg i undervisning för att stärka eleverna, det varierar på och mellan skolor för hur mycket digitala verktyg används. Utifrån analys kan vi också se behov hos lärarna att utveckla hur det centrala innehållet i kap 3 Lgr11 kan stödja elevernas lärande, hur planerar, genomför och följer lärarna upp det centrala innehållet, vilket "stoff" använder lärarna till det centrala innehållet? Det finns inga kunskapskrav för förskoleklassen men det finns ändå riktlinjer vad eleverna förväntas kunna i Skolverkets kartläggning Hitta språket och Hitta matematiken.

Voki
För Voki gratisversion som vi använder har jag inte hittat något enklare sätt att bjuda in elever som i Book Creator.. Tyvärr är det lite tidskrävande att skapa användare för alla elever. 

Hur fungerar undervisningsaktiviteter som ett pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas lärande i praktiken?
Våra lärare lyfter en mängd olika lekfulla aktiviteter som främjar lärande på ett engagerande sätt. Några lärare använder olika fiktiva figurer (handdockor) i undervisningen. Eleverna fångas fantastiskt av dessa olika figurer och det ger eleverna också en "verklig" mottagare för deras arbeten. En del förskoleklasser använder dessa figur till att presentera aktiviteter från Skolverkets kartläggning. Lärarna har i sina undervisningsaktiviteter använt sig av estetiska lärprocesser och en del har även på ett medvetet sätt arbetat med normer och värden.

​En kort föreläsning av texten Bedömning i förskoleklass - att synliggöra, följa och stimulera elevens kunskapsutveckling av Anette Bagger, och Hanna Plamér. 
Texten var en av de bästa hittills och hade tyvärr inte hunnit komma ut i webbkursen i tid så våra lärare hann läsa den själv, Lärarna fick därför en föreläsning av innehållet och uppdrag medan de lyssnade att notera något de instämmer i och något de funderar över.

Detta noterade våra lärare:

Hur sambedömer vi Skolverkets kartläggning i förskoleklass?
Vi kände ett behov av att diskutera våra bedömningar gemensamt eftersom vi inte gjort det tidigare och vi är ovana med begreppen och hur vi tolkar dem? Det som skiljer sig mot sambedömningen vi gör vid Nationella prov är att vi förskoleklassens kartläggningar har vi inga fysiska dokument att analysera utan det är lärarnas iakttagelser och samlade dokumentation som vi utgår ifrån. Lärarna fick beskriva vilken aktivitet(er) som ligger till grund för deras bedömning, om de i bedömningen indikerar, befarar eller att eleven behöver extra utmaningar.

Vi hade jättebra diskussioner och det blev väldigt tydligt i våra samtal hur olika samarbetet med specialpedagogen ser ut på våra skolor. Det är inte så konstigt eftersom detta är nytt för dem också och vi behöver skapa ny rutiner på skolorna, naturliga möten mellan lärarna i förskoleklass och våra specialpedagoger. I våra kollegiala samtal blev det också tydligt att lärarna gör extra anpassningar under arbetets gång och några lärare hade också kallat till EHT-möte för elever där de befarar. Det visar att kartläggningen får direkta effekter, det vi behöver utveckla är vår dokumentation av extra anpassningar och våra uppföljningar av effekterna. Vi hade några elevexempel som hamnade i gråzonen och som var lite kluriga att bedöma. I dessa exempel handlade det ofta om språket, en elev hade talsvårigheter och en annan hade annat modersmål.

När ska samråd med specialpedagogisk personal ske? (enligt Skolverket)
Genom kartläggningsmaterialen kan läraren i förskoleklass få indikation på att en elev är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid en sådan indikation gör läraren en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Exempel på indikationer finns i kartläggningsmaterialen.
Om det genom användning av kartläggningsmaterialen, eller på annat sätt, framkommer att det kan befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås sätts extra anpassningar in skyndsamt. Det kan även vara aktuellt med en anmälan till rektor om att en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd behöver göras. Vid behov av särskilt stöd gäller nuvarande reglering med dokumentation i åtgärdsprogram. Exempel på skäl att befara att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås anges i kartläggningsmaterialen.
Om den särskilda bedömningen visar att en elev är i behov av extra anpassningar planerar läraren dessa i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. De extra anpassningarna genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. De följs upp kontinuerligt för att säkerställa att de är effektiva. I slutet av förskoleklass följer läraren upp stödinsatserna i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppföljningen överlämnas till mottagande lärare.

.
​Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser.

Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid!

Under Förskoleklasslyftet där vi träffas fem gånger under hösten och tre gånger under våren kommer vi ha ett särskilt fokus på Skolverkets kartläggning i förskoleklass.

Vi kommer även ta del av Skolverkets Webbkurs ​Följa och främja lärande i förskoleklass

Första gången jag deltog på en bildpromenad var på en Skolverkskonferens med Gunilla Molloy. Jag trodde vi skulle vandra runt, se på bilder och ha explicita samtal i god textsamtalsanda. Men riktigt så var det inte. En bildpromenad är ett gemensamt samtal som leds av läraren på ett strukturerat sätt utifrån syfte och innehåll, Ett roligt och engagerande sätt att samtala om text där alla är delaktiga.

Här kan du läsa mer om bildpromenader:

• Anne-Marie Körling föreläser om bildpromenader, konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till.
• Sara Persson - Nyanlända elever - undervisning, mottagande och flerspråkighet

• Textsamtal & bildpromenader av Anne-Marie Körling
• Exempel på hur man kan genomföra bildpromenad av Anne-Marie Körling

Syfte med bildpromenad

• Att skapa ordförråd. Att ge ordförråd. Att sätta ord på det vi ser.
  
• Att skapa förförståelse. Att kommunicera. Att vara kreativ.
  
• Att använda orden vi fick i gemenskap med bilden och genom varandra.
  
• Att undersöka samspel mellan bild och text-kopplingar. Stämmer bildens språk med textens? 

Vid förra träffen fick våra lärare delta i ett textsamtal för att få förförståelse. Därefter fick de i uppdrag att se föreläsningen här ovan av Anne-Marie Körling, läsa exempel på genomförda bildpromenader och genomföra bildpromenader i sin egen undervisning.

Istället för att delge varandra som vi oftast gör så fick lärarna diskutera filmen, texten och sina erfarenheter från praktiken i smågrupper med stöd av ett VENN-diagram.​

Bildpromenader i förskoleklassen har gjort succé och det var fantastiskt roligt att ta del av lärarnas erfarenheter. Roligt att lärarna fick upptäcka  de positiva effekter bildpromenader kan ha för elevernas lärande, att det Körling sa även inträffade i våra lärares undervisning. 

Bildpromenader är ett sätt att samtala om text, en text kan även vara en bild. Vi har tidigare läst om andra forskningsbaserade modeller för textsamtal tex sokratiska samtal. Beroende på vad syftet är med samtalet så kan olika samtalsmodeller passa olika bra, För att bli trygg med ett arbetssätt eller en modell är det betydelsefullt att få öva mycket på den så att man känner sig trygg och säker i den. Av den anledningen så övade vi tillsammans igen på en ny bok som heter GROPEN.av Emma Adbåge. Den här boken har fantastiska bilder och innehåll som passar jättebra för förskoleklassen, den har ett innehåll som helt säkert kommer skapa engagerande samtal. Alla förskoleklasser har fått ett eget exemplar av boken för att kunna samtala i sina klasser. 

Denna aktivitet gjorde vi före vi började arbeta med Gropen. Jag tänker att aktiviteter före läsning ska bidra till förförståelse. 

​Aktivitet före bildpromenad
En kreativ associationsövning för att skapa en dikt (och förförståelse)
1. Skriv upp ordet - GROPEN
2. Fråga - Vad tänker du på när du hör orden GROPEN?
3. Aha - Du tänker grylligt
4. Vad tänker du på när du hör ordet grylligt?
5. Aha - du tänker smutsigt
6. Vad tänker du när du hör ordet smutsigt?
7. Ok - du tänker höst
8. Bra då ska vi skriva in orden här ovan i kronologisk ordning, se här nedan hur din dikt blir när vi skriver in orden. Det är okej att böja orden om det behöver.

​1. Jag är gryllig
2. Du är smutisg
3. Det känns som höst

Efter associationsövningen började vi öva bildpromenad till GROPEN i arbetslagen. Arbetslagen fick tillsammans fundera ut frågor till alla sidor i boken som de skrev på post-it lappar. Vi avslutade tillsammans genom att höra varandras frågor. Här nedan ser ni framsidan till GROPEN och de frågor som passar att börja med.

Klicka här när du vill redigera.

Lärarna i förskoleklass har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson  och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Efter läsningen och kollegiala samtal har lärarna fått välja vilket arbetssätt de ville planera för. 

Jag var väldigt nyfiken inför den uppföljande träffen idag ifall det fanns någon som valt Storyline. Det var nämligen många som var inspirerade att pröva men det kändes också lite läskigt eftersom det var nytt och lärarna inte riktigt visst hur "kakan skulle smaka". Dessa tre kategorier av tematiska arbetssätt fick vi lyssna till idag.
1. Sagan
2. Storyline
3. En mix av Sagan, Storyline och eget skapande av text/berättelse.

​Lärarna fick idag beskriva sina reflektioner av det tematiska arbetssätt de valt. De fick i uppdrag att "sälja" sitt arbetssätt med stöd av frågeställningarna här nedan: Det var mycket professionella försäljare på träffen idag - lärarna lyckades skapa ett köpsug hos alla.

En bildpromenad - Vad är det?
Jag försöker ge lärarna förförståelse och möjlighet att pröva på sådant som vi sedan ska läsa om och som de själva ska testa i sin undervisning. Att få pröva på själv och känna till vad som förväntas ger större möjligheter att lyckas.

Vi började bildpromenaden genom att lärarna fick fem ledtrådar att klura på. Det skapar en nyfikenhet och lust inför det som kommer.

Efter ledtrådarna fick de möta denna roliga filur som heter Rolf och som våra yngre elever tycker om.

Därefter "modellade" jag en bildpromenad tillsammans med lärarna.

Till nästa träff ska lärarna:

1. - Se film från Ur Textsamtal och bildpromenader en föreläsning av  Anne-Marie Körling som är lärare, författare och tidigare läsambassadör - till det skrivs loggbok 

- Planera och genomföra en bildpromenad 
Stödmaterial finns i förskoleklassens mapp gemensamma mapp på driven. Alla lärare har även fått en ny boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf som är en fantastisk bilderbok.

- Fortsätta dokumentera processen med Storyline och Sagan enkelt m loggbok. Vad som fungerar bra/mindre och vad som går att utveckla/förbättra.

Vilka möjligheter ser förskoleklassens lärare med Sagan och Storyline i sin undervisning? Vilka möjligheter finns för att genomföra arbetssätten i praktiken? Vilka hinder kan finns för att genomföra dessa i praktiken?

Sagan
Att arbeta tematiskt med Sagan är något som lärarna i förskoleklassen gör och känner igen, texten vi läst bekräftar lärarna. Flera av lärarna kopplade även textinnehållet till vår inspirationsdag på kulturskolan v. 44 där vi fick gestalta klassiska visor. Lärarna i en samtalsgrupp diskuterade att de upplever att fler elever än förr inte känner igen de klassiska sagorna´. Att eleverna ibland kan ha svårt att namnge en favoritsaga? Det var lite oroande och kan behöva följas upp. 

Storyline i förskoleklassen?
Det råder lite olika tankar inför att genomföra Storyline i sin grupp. Varför? När vi diskuterade texten visade det sig att en del var taggade som attans och andra kände sig sugen men med viss tveksamhet till att genomföra Storyline i sin grupp. Jag har funderat över detta och kan förstå det. Vi har tillsammans identifierat att förskolelassens utvecklingsområde på kommunnivå är att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. 

Jag ser och hör att lärarna har kommit igång med mer estetiska uttrycksformer i sin undervisning än tidigare, speciellt musik. Jag tänker att det finns faktorer som  varit gynsamma för just musik. Vi startade hösten med en inspirationsdag på kulturskolan, där vi blev boostade med musik och dans. Därefter fick lärarna läsa en vetenskaplig artikel och diskutera texten och planera en aktivitet.

Vad är det då som gör att arbetssättet Soryline inte känns helt bekvämt att sätta igång? Vi har läst en vetenskaplig artikel och diskuterat texten, fått extra stödmaterial och även lite stöd för hur man kan tänka i planeringen. Vad saknas? Jag tänker att det är lite som med ett bakrecept, om du ska baka mockarutor så väljer du sannolikt det recept som du alltid lyckas med och som du vet smakar bäst. Kan man inte då blanda recepten dvs utgå från sitt favoritrecept och plocka det godaste från ett annat? Javisst! Det är nog den tryggaste vägen att gå, men när vi ska följa upp och utvärdera "receptet" (Storyline) så behöver alla ha följt samma recept. Möjligheterna med att pröva nya arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är att jag kan få syn på nya sätt att lära. Vad är riskerna med nya arbetssätt? Riskerna är ju inte så stora om jag fortsätter med samma recept. Jag kan förstå att man känner en viss tveksamhet eftersom man inte vet hur kakan ska smaka. Att göra annorlunda kräver hårt arbete och mod. Jag ser framemot vår nästa träff och jag tänker att goda recept brukar spridas, speciellt när man fått smaka på dem.