Hösten 2020 - En annorlunda tid

Sommaren 2020 var trots allt ganska bra. Vi kunde träffa vänner och släkt utomhus och njuta av sommaren under ganska normala förhållanden. Det kan vara så att vi vaggades in i en tro att allt skulle ordna sig och att Corona skulle dra sina trupper tillbaka, men så var det inte riktigt. Normalt brukar jag skriva inlägg efter varje träff vi har i Fritidslyftet, men av någon anledning har tiden inte funnits. Jag tänkte sammanfatta lite här om vad vi pysslat med under våra tre träffar under hösten. Hösten har vari tuff med personalbrist på grund av covid och ett fritidshem som fick byta lokaler samtidigt som skolan började. Det har varit utmaningar som varit utöver det vanliga. Men vi har kämpat på med vårt kollegiala lärande. Vi har försökt att minska stoffet som ska läsas in mellan träffarna. Den sista träffen fick vi köra digitalt, men det fungerade bra.

Vi började hösten med att formulera mål och målkriterier för Fritidslyfet 2020-2021 tillsammans. Så här ser de ut:
Mål: Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö.
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i fritidshemmet:

• ökar elevernas intresse för naturen i deras närmiljö genom ett utforskande arbetssätt.
• ökar elevernas möjligheter att utforska naturen i närmiljön genom att öka antalet tillfällen i naturen.
• tar tillvara på elevernas intresse för att samtala om företeelser och samband i omvärlden.
• Utvecklar kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till hållbar utveckling.
• stärker elevernas möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön
• utvecklar utomhusmiljön efter elevernas intressen och behov.
• ökar eleverna trygghet att vistas utomhus i närmiljön. 

För att fördjupa lärarnas kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö valde vi Skolverkets webbkurs Utomhusdidaktik. Formen för utveckling är kollegialt lärande. Vår plattform i Google Drive är en stor framgångsfaktor i det kollegiala lärandet. Där har vi bland annat en gemensam läslogg, där vi reflekterar utifrån det lästa men även genomförda aktiviteter. Det blir ett synligt lärande och vi kan gå tillbaka i läsloggen och läsa varandras texter, det kan enklast beskrivas som tänkande om tänkande -Metakognition. 

Många lärare i våra fritidshem har som så många andra följt Gustav Sundh på Facebook och inspirerats av hans entusiasm och engagemang för skolgårdens lärande, men också allas delaktighet. Vi var flera som även fick möjlighet att lyssna på Gustavs föreläsning när Skolverket körde sina konferenser runt om i landet. 
Om du skulle besöka våra skolgårdar är jag säker på att du skulle se spår som kan härledas till Gustav och hans idéer om hur en skolgårdsstruktur kan se ut både i form och ur sociala aspekter. Vi har köpt in boken Nyckel till skolgårdens lärande som en frivillig fördjupning i vårt arbete med Utomhusdidaktiken. 

---

Hur ska en bra skolgård se ut och vilka möjligheter ger vår närmiljö?
Bland de första uppdragen lärarna fick var att ta reda på mer sin närmiljö och skolgårdens möjligheter och om elevernas intressen, kunskaper och behov kring ämnet. Här nedan är ett axplock av frågor som lärarna fick ställa sig själv och sina elever.
Egen reflektion & inventering

• På vilket sätt erbjuds eleverna på din skola direkta naturmöten och naturupplevelser där de kan knyta an till och skapa relationer till växter och djur?
• På vilket sätt använder du estetiska lärprocesser i undervisningen utomhus?
• Texten (Att utforska naturen – öppningar för delaktighet och hållbar utveckling Cecilia Caiman & Britt Jakobson, Stockholms universitet) tar upp flera viktiga didaktiska verktyg, författarna lyfter till exempel vikten av att noga lyssna in vad barnen verkligen är intresserade av. Vilka associationer får du till din egen elevgrupp?
• På vilket sätt kan du dokumentera det som pågår och som intresserar eleverna för att sedan använda det som utgång i ett utforskande arbete?
• På vilket sätt arbetar du och dina elever för en hållbar utveckling?
• Vad betyder naturen för dig, vad har du för känsla för naturen?

När vi träffats har vi arbetat i blandade grupper med lärare från olika skolor. Där har vi tex berättat för varandra vad denna självskattning och inventering sa. Men vi har även tagit stöd av SPSM´s värderingsverktyg för tillgängliga lärmiljöer, då har vi sett på utomhusmiljöer s. 86. Vi använda oss också lite av Lärarförbundets tidning Fritidspedagogik som hade en artikel som hette "Så ska en bra skolgård se ut"

så_ska_en_bra_skolgård_se_ut.pdf
File Size:	1248 kb
File Type:	pdf

Hämta fil

---

värderingsverktyg_för_tillgänglig_utbildning_spsm.pdf
File Size:	1242 kb
File Type:	pdf

Hämta fil

---

Vi försöker bearbeta texterna, filmerna på varierande sätt. Texten Utomhuspedagogik som kunskapsområde av Anders Szczpanski, Lindköpings universitet tänkte vi kan vara till stöd inför tex ett föräldramöte. Det kan vara av betydelse att berätta för våra föräldrar att det finns en intention med vår utevistelsen, att vi har en didaktisk tanke och ett syfte med koppling till vårt uppdrag. Här nedan har vi två utkast med koppling till Lgr 11 och forskning om undervisning utomhus.

grupp_1_mall_utomhusdidaktik.pdf
File Size:	86 kb
File Type:	pdf

Hämta fil

---

grupp_2_mall_utomhusdidaktik.pdf
File Size:	101 kb
File Type:	pdf

Hämta fil

---