Under läsåret 2020-2021 har vi arbetet med Skolverkets webbkurs Utomhusdidaktik. Vi har valt att arbeta i halvfart på grund av covid-19 och den ökade arbetsbelastningen som det inneburit för lärarna. Det har varit ett tufft år för många fritidshem, men trots detta har alla fått ihop ett SKA-arbete och deltagit på de flesta träffarna. Responsen i utvärderingen är mycket positiv. De flesta träffarna har genomförts via Meet. Lärarna uttrycker att träffarna via Meet har varit varierande och ett flertal tycker också att de haft lättare att hålla fokus.

Vi kommer fortsätta med Utomhusdidaktik även nästa läsår som ett särskilt utvecklingsområde eftersom vi har kvar delar i webbkursen. Vi kommer även komplettera med delar ur boken “Nyckeln till skolgårdens lärande” av Gustav Sundh. Det var helt klart en framgångsfaktor att vi bromsade farten/takten på innehåll mellan träffarna, genom att göra det har lärarna nu kunnat ta till sig innehållet.

Sammanfattning av utvärderingen 2020-2021
Genom att arbeta kollegialt utifrån Skolverkets webbkurs "Utomhusdidaktik" är lärarna mer medvetna om fördelarna med undervisning utomhus, de kan och har nu ett mer professionellt språk om lek och lärande utomhus. De har tillsammans tagit fram ett material till föräldramöten som lyfter fördelarna med utomhusdidaktik och som svarar på frågan "varför är ni ute så mycket?". Materialet lyfter fram forskningsaspekter och koppling till Lgr 11.
Utvärderingen visar att lärarna har en större medvetenhet om sina arbetssätt och har då kunnat utveckla dessa mer. De har inventerat styrkor och svagheter i utomhusmiljön och observerat vilka områden på skolgården som inte används för att kunna utveckla. Elevernas inflytande är något som lärarna har arbetar aktivt med för att utforma undervisningen utifrån elevernas behov och intressen. Att uppmuntra och utmana eleverna genom öppna frågor har lärarna övat på, att inte vara så snabb att ge svar. I dialog framkom det att lärarna upplever att de är mindre ute i naturen nu än förr, att de mer sällan gör turer eller kortare utflykter i närområdet. De upplever mindre flexibilitet i schemat nu och funderade kring orsaker. Det som är gemensamt för alla är att de fått en "nytändning" för att nyttja närmiljöerna och naturens möjligheter mer nu. 
På grund av covid-19 så har "Utomhusdidaktik" passat som handen i handsken att arbete med. Det har absolut varit en "boost" för lärarna att få stöd och inspiration att undervisa utomhus och tänka utanför boxen, se möjligheterna. Vi kommer fortsätta nästa läsår med webbkursen "Utomhusdidaktik" och komplettera med annan litteratur om lekar och skolgårdens möjligheter.

Vi hade inte en susning vad Parkgömmet var förrän Joanna Lundquist från @changeattitude kontaktade oss. Joanna erbjöd oss en föreläsning och gratis spel till alla fritidshem i kommun. Men vad är då Parkgömmet?

Unikt lärospel mot grooming för barn 8-10 år - Parkgömmet
Hur talar vi med barn om deras vardag på nätet? Hur gör vi barn uppmärksamma på grooming – att det finns vuxna som tar kontakt med barn för att längre fram begå sexuella övergrepp? Läroplanen understryker skolans ansvar att ge eleverna redskap för att navigera säkrare online. Genom att barnen spelar Parkgömmet öppnar pedagogen för trygga samtal om grooming, självkänsla, gränssättning och rättigheter.

Parkgömmet är ett digitalt verktyg, en kombination av ett klassiskt brädspel och ett mobilspel, som är både roligt och enkelt att använda i klassrummet. Spelomgången följs av ett lärarlett samtal som utgår från barnens upplevelser av spelet och deras egna erfarenheter från nätet. I metodmaterialet finns samtalskort, förslag på frågeställningar och mer information om grooming. Parkgömmet bygger på forskning på autentiska chattloggar där förövare tagit kontakt med barn i sexuellt syfte. Det är initierat av Change Attitude, utvecklat i samarbete med Högskolan i Skövde och finansierat av World Child Foundation och Svenska Postkodsstiftelsen.
Källa: Parkgömmet.se

Vad tycker våra lärare?
Joannas föreläsning var upplysande och skrämmande. Det blev ännu mer uppenbart om vikten av att arbeta med dessa värdegrundsfrågor. Det är där Parkgömmet är en väg in till dessa samtal. Det medföljer en tydlig lärarhandledning med bra stöd kring samtalet som är grejen med spelet, annars blir det bara ett spel. Det du ganska snabbt inser då du spelar som vuxen och tänker som en vuxen är att även om du gör fel val kan du vinna spelet. Då kan du tänka "hur är det möjligt". Insikten vi fick och blev medveten om efter tag var att vi som vuxna inte får skuldbelägga fel val, utan vi ska istället ge eleverna strategier. Det är det som är grejen. 

Vad tycker våra elever?
Eleverna tycker om spelet och gillar kombinationen av bräda och lärplatta. Vi har flera lärare som tagit hem spelet och testat det tillsammans med sina barn, det är inte nödvändigt. Eleverna förstår spelet fortare än oss vuxna.

Sommaren 2020 var trots allt ganska bra. Vi kunde träffa vänner och släkt utomhus och njuta av sommaren under ganska normala förhållanden. Det kan vara så att vi vaggades in i en tro att allt skulle ordna sig och att Corona skulle dra sina trupper tillbaka, men så var det inte riktigt. Normalt brukar jag skriva inlägg efter varje träff vi har i Fritidslyftet, men av någon anledning har tiden inte funnits. Jag tänkte sammanfatta lite här om vad vi pysslat med under våra tre träffar under hösten. Hösten har vari tuff med personalbrist på grund av covid och ett fritidshem som fick byta lokaler samtidigt som skolan började. Det har varit utmaningar som varit utöver det vanliga. Men vi har kämpat på med vårt kollegiala lärande. Vi har försökt att minska stoffet som ska läsas in mellan träffarna. Den sista träffen fick vi köra digitalt, men det fungerade bra.

Vi började hösten med att formulera mål och målkriterier för Fritidslyfet 2020-2021 tillsammans. Så här ser de ut:
Mål: Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö.
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i fritidshemmet:

• ökar elevernas intresse för naturen i deras närmiljö genom ett utforskande arbetssätt.
• ökar elevernas möjligheter att utforska naturen i närmiljön genom att öka antalet tillfällen i naturen.
• tar tillvara på elevernas intresse för att samtala om företeelser och samband i omvärlden.
• Utvecklar kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till hållbar utveckling.
• stärker elevernas möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön
• utvecklar utomhusmiljön efter elevernas intressen och behov.
• ökar eleverna trygghet att vistas utomhus i närmiljön. 

För att fördjupa lärarnas kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö valde vi Skolverkets webbkurs Utomhusdidaktik. Formen för utveckling är kollegialt lärande. Vår plattform i Google Drive är en stor framgångsfaktor i det kollegiala lärandet. Där har vi bland annat en gemensam läslogg, där vi reflekterar utifrån det lästa men även genomförda aktiviteter. Det blir ett synligt lärande och vi kan gå tillbaka i läsloggen och läsa varandras texter, det kan enklast beskrivas som tänkande om tänkande -Metakognition. 

Många lärare i våra fritidshem har som så många andra följt Gustav Sundh på Facebook och inspirerats av hans entusiasm och engagemang för skolgårdens lärande, men också allas delaktighet. Vi var flera som även fick möjlighet att lyssna på Gustavs föreläsning när Skolverket körde sina konferenser runt om i landet. 
Om du skulle besöka våra skolgårdar är jag säker på att du skulle se spår som kan härledas till Gustav och hans idéer om hur en skolgårdsstruktur kan se ut både i form och ur sociala aspekter. Vi har köpt in boken Nyckel till skolgårdens lärande som en frivillig fördjupning i vårt arbete med Utomhusdidaktiken. 

Hur ska en bra skolgård se ut och vilka möjligheter ger vår närmiljö?
Bland de första uppdragen lärarna fick var att ta reda på mer sin närmiljö och skolgårdens möjligheter och om elevernas intressen, kunskaper och behov kring ämnet. Här nedan är ett axplock av frågor som lärarna fick ställa sig själv och sina elever.
Egen reflektion & inventering

• På vilket sätt erbjuds eleverna på din skola direkta naturmöten och naturupplevelser där de kan knyta an till och skapa relationer till växter och djur?
• På vilket sätt använder du estetiska lärprocesser i undervisningen utomhus?
• Texten (Att utforska naturen – öppningar för delaktighet och hållbar utveckling Cecilia Caiman & Britt Jakobson, Stockholms universitet) tar upp flera viktiga didaktiska verktyg, författarna lyfter till exempel vikten av att noga lyssna in vad barnen verkligen är intresserade av. Vilka associationer får du till din egen elevgrupp?
• På vilket sätt kan du dokumentera det som pågår och som intresserar eleverna för att sedan använda det som utgång i ett utforskande arbete?
• På vilket sätt arbetar du och dina elever för en hållbar utveckling?
• Vad betyder naturen för dig, vad har du för känsla för naturen?

När vi träffats har vi arbetat i blandade grupper med lärare från olika skolor. Där har vi tex berättat för varandra vad denna självskattning och inventering sa. Men vi har även tagit stöd av SPSM´s värderingsverktyg för tillgängliga lärmiljöer, då har vi sett på utomhusmiljöer s. 86. Vi använda oss också lite av Lärarförbundets tidning Fritidspedagogik som hade en artikel som hette "Så ska en bra skolgård se ut"

Vi försöker bearbeta texterna, filmerna på varierande sätt. Texten Utomhuspedagogik som kunskapsområde av Anders Szczpanski, Lindköpings universitet tänkte vi kan vara till stöd inför tex ett föräldramöte. Det kan vara av betydelse att berätta för våra föräldrar att det finns en intention med vår utevistelsen, att vi har en didaktisk tanke och ett syfte med koppling till vårt uppdrag. Här nedan har vi två utkast med koppling till Lgr 11 och forskning om undervisning utomhus.

Efter avslutad kompetensutveckling 2019-2020 har lärarna genomfört en enkät med sitt arbetslag, en självskattning i arbetslaget utifrån kap 4 i Lgr 11. Utifrån dessa underlag och de kollegiala samtal vi haft under läsåret görs en sammanfattande analys utifrån mål och målkriterierna du kan se nedan.
Mål
Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om hur de kan förmedla och förankra värdegrunden samt hur läraren kan använda digitala verktyg i fritidshemmet på ett sätt som främjar utforskande arbetssätt hos eleverna. 
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i fritidshemmet har:

• har kunskap om hur begränsande normer kan utmanas och goda värden främjas
• har kunskap om hur elever ges möjlighet till reell delaktighet
• har kunskap om fördelar och risker med olika digitala verktyg,  när och varför digitala verktyg bidrar till och stärker lärande.
• har grundläggande kunskaper om hur digitala verktyg (chrombooks) används i praktiken
• kunskap om vad ett utforskande arbetssätt i fritidshemmet kan innebära och omsättas i praktiken

Sammanfattning av Fritidslyftet
Alla lärare uttrycker en större medvetenhet och kunskap för hur de förmedla och förankra värdegrunden, använda utforskande arbetssätt och digitala verktyg för att förstärka lärandet. Vi har valt att använda oss av delar ur Skolverkets webbkurser för fritidshem. Det har varit roligt och utvecklande för lärarna i våra fritidshemmen att läsa texterna och se filmer som är framtagna specifikt för deras undervisning. Det som framkommit i utvärderingarna är att lärarna önskar att få arbeta under en längre tid med samma innehåll. Eftersom webbkursernas delar inte bygger på varandra som det gör i tex. Läslyftets moduler har det varit utmanande att hålla den röda tråden. 

Inför fortsättningen av Fritidslyftet
Utifrån alla underlag och samtal framkommer det att lärarna har arbetat mycket med sina lärmiljöer både inne och ute utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och aktivt elevinflytande. Det framkommer i självskattningar att lärarna behöver utveckla arbetet där eleverna får utforska sin omvärld och sin egen roll i den, kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till hållbar utveckling samt stärka möjligheterna att ta del av ett aktivt förenings-, och friluftsliv i närmiljön. Utifrån dessa underlag och att flera skolor har ett särskilt fokus på värdegrund och hälsa kommer fortsättningen vara att arbeta kollegialt för att utveckla utomhusdidaktiken. Då ges lärarna möjlighet att hålla i det de startat och dessutom fördjupa sina kunskaper.

Jag inser när jag läser de olika förslagen att vi verkligen är på god väg i Kalix kommun. Nu måste vi bara hålla i-hålla ut- hålla om vårt Fritidslyft. Men visst är det skojsigt att läsa utredningar där vi är citerade för goda exempel. 

En "källa" kan finnas i ditt hem men i detta inlägg menar vi en  annan typ av "källa".

Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi drunknar i information. Hur kan vi förbereda våra elever?

Att tidigt börja arbeta med källkritik i skolan är viktigt. I det material om källkritik som vi tagit del av i Fritidslyftet så finns dessa kritiska frågor. Kan du dem?

Vi vill rusta våra elever för att tryggt kunna granska källor, men även känna till hur de få använda andras texter och bilder.

​
Hur kan vi stärka lärandet med digitala verktyg? Hur gör vi eleverna till producenter istället för konsumenter? Hur får vi våra elever att bli källkritiska?

Vid träffen hade vi gruppsamtal där var lärare från olika skolor, Frågorna nedan fick grupperna som stöd när de skulle delge om sitt arbete.
- Vad valde du att arbeta med och varför?
- Vad har fungerat bra? Beskriv vilket lärande som skedde!
- Vad har fungerat mindre bra? Vad kan det bero på?
- Har du fått några nya insikter?
- Vad är nästa steg? Hur går du vidare? Vad vill du utv.?

Sammanfattning. Lärarna har:
- Läst "Bamse" med tema källkritik. Samtalat om innehållet. Vad är ryktesspridning? Gjort lekar om ryktesspridning med inspiration från Lilla-Viralgranskaren. 
- Sett UR´s serie "Hur vet du det?". Samtalat om innehållet
- Kombinerat arbetet med filmer/texter med att skapa egna digitala böcker i Bookcreatoer.
Eleverna har gillat att arbeta med Bookcreator, de har snabbt lärt sig hur programmet fungerar. Eleverna har varit kreativa och varit producenter istället för konsumenter.
- Fångat elevernas intresse med bland annat temat Nätsmart. Att arbeta och samtal om deras erfarenheter och användande av  sociala medier. Dock var ordet sociala medier inget välbekant ord för eleverna, men om läraren gav exempel som TikTok så fattade de direkt vad som menades.
- Tillsammans med eleverna sett och granskat olika filmer som är trickfilmade och artiklar som är så kallade Fake News. Hur vet man vad som är sant och falskt?
- Skapat kompisböcker och pratat om layout. Gjort teater med hjälp av Green Screen. 

Lärarna uttrycker att temat "källkritik" har fångat elevernas intresse. Eleverna har ställt frågor och engagerat berättat för andra om sina kunskaper och erfarenheter. Lärarna känner att eleverna har ett mer källkritiskt förhållningssätt nu än innan arbetet startade. Lärarna har dock ännu inte följt upp arbetet eftersom de inte avslutat arbetet. Att arbeta med digitala verktyg och samtala om källkritiska frågor utifrån noga utvalt material har fångat eleverna engagemang. 

Framgångsfaktorer i SKA-arbetet enligt lärarna:
- Väl fungerande grundrutiner, En gemensam grund.
- Bra rutiner, en gemensam kunskapssyn och en drivkraft hos alla. Att alla är insatta. Veckoplaneringar där lärarna tar upp SKA-arbetet varje vecka och försöker hålla det levande och naturligt i verksamheten hela tiden, Process som hålls i och hålls ut. Göra eleverna var delaktiga
- Information till föräldrar.
- En fördel om ledningen är med och ev. kan skjuta till med pengar och kanske mer tid för planering, 
- Intervjuer, enkäter, observationer, sociogram och loggbok fungerar bra som stöd för att se resultat.
- Att göra eleverna delaktiga i processen från början. Utöva elevinflytande
- Dela upp olika ansvarsområden mellan lärarna i fritidshemmet.
- Att formulera målkriterier om du har ett mål med "mjuka värden". Frasen "Utveckling pågår när:" ger en bra vink för vad som menas med målkriterier. 
- Rektorns delaktighet och stöd.

Något som lärarna är extra nöjd med:
- Att vi lyckats göra eleverna delaktiga i förändringsprocesserna. Eleverna har fått vara med från början, kommit med förslag som sedan genomförts. Det skapar engagemang och glädje.
- Att kunna se effekterna av sitt professionella arbete tex hur ett fritidshem som arbetet med lärmiljöer utomhus nu ser hur rasten inbjuder till lek under alla årstider. Att hela skolgården nyttjas till aktivitet och lek.
- Sociogrammet har hjälp lärare att få syn på elever som behöver extra stöttning.

Utmaningar:
- Budgeten har varit en utmaning, då pengarna inte riktigt räckt till det vi önskat.
- Målformuleringen och tiden. Att få till och få gjort alla 3:ornas förslag som de önskat göra i samarbete med ex. slöjden. Ex. hästar som de sedan målar på fritids.
- Att göra all personal delaktig (långtidsvikarier och resurser)
- Att underlag saknades när SKA-arbetet startades i höstas. 

Planera och genomföra för ett utforskande arbetssätt
Lärarna har planerat och genomfört ett utforskande av ett aktuellt och intresseväckande område utifrån barnens intresse. Lärarna i fritids upplever att utforskande arbetssätt är ett av fritidspedagogernas styrkor, men genom att läsa och diskutera texten Utforskande arbetssätt av Anneli Hippinen Ahlgren är lärarna mer medveten om när och hur de kan fånga upp och planera för ett innehåll, där eleverna tillåts utforska, pröva och ompröva för olika lösningar.

Utforskande arbetssätt i praktiken
Lärarna har lyckats väl med att fånga elevernas nyfikenhet och lust att utforska mera. Lärarnas tillvägagångssätt ser lite olika ut. En del lärare har utgått från årstiden vinter som vi har just nu. Lärarna har uppmuntrat elevernas spontana nyfikenhet  och därefter planerat fortsättning. De har tex byggt isberg, experimenterat med vatten och is, vad händer om vi häller vatten över en teckning och ställer ut den i minusgrader? 
Ett fritidshem har fångat upp från elevernas intresse för TV-spel. Eleverna har fått utforska, skissa, planera och framförallt samarbeta fram lösningar för hur de kan skapa ett Super Mario-spel. Vilka material ska användas? Vilka regler ska finnas? 
Ett annat fritidshem gjorde en 100-matta av en vaxduk och hade planerat för att ge eleverna möjlighet att föra matematiska resonemang. Lärarna hade förberett lite frågor men därefter var det elevernas nyfikenhet som ledde dem vidare i samtalet runt 100-mattan. 

Digitala verktyg i undervisningen​

I Skolverkets webbkurs Fritidshemmets uppdrag finns en del som heter Digitala verktyg i undervisningen. Lärarna har sett fyra olika filmer och därefter skrivit digital läslogg i Driven.

Vid träffen bearbetade vi innehållet i par genom att först läsa läsloggen och därefter fick varje lärare välja ut vad hen tyckte var mest intressant. Det blir en jättebra metakognition där lärarna ges tid för att tänka om sitt eget tänkande och sina kollegors.

Lärarna lyfter detta i sina läsloggar:
- Digitaliseringen är här för att stanna och våra elever är födda in i digitaliseringen.
- Vi ska veta varför vi använder de digitala verktygen. Tydligt mål och syfte. Viktigt att fundera över när, vad, hur, varför (och varför inte) vi använder de digitala verktygen.
- Ha ett lustfyllt lärande med eleverna som producerar mera och konsumerar mindre
- Elevernas delaktighet viktig för att de ska vara producenter och inte konsumenter.
- Anna Stigsdotter om elever som producenter “Förbjud inga sidor, prata om riskerna." 
Kräver noggranna förberedelser från läraren.
-  Att få göra en trickfilm, vi gör något som inte är sant fast det ser sant ut skulle fånga eleverna och ge möjlighet till samtal om källkritik. Man kan nästan inte börja att jobba med källkritik för tidigt. Vägled i hur man på rätt sätt kan lära sig att filma och dokumentera. Att tillsammans med eleverna ta reda på hur man på rätt sätt kan lära sig vilka sidor man kan använda sig av. Hur man går tillväga för att lägga ut bilder/filmer så att man har lagen på sin sida.
-  “Som pedagog behöver man bara våga kasta sig ut och börja prova och testa och känna att man har eleverna med som ambassadörer många gånger”
-  “Om vi ska hitta nya vägar att gå så kan vi inte trampa i våra gamla fotspår” vi måste möta eleverna där de befinner sig i deras samtid och inte vara kvar i våran dåtid. 
- "Viktigt på riktigt" När en uppgift känns meningsfull och förståelig blir den mera “viktigt” och elevernas lärande sker från grunden. Här passar det ju verkligen att ha ett “utforskande arbetssätt”
- Att koppla estetiska uttryckssätt med teknik, programmering kan fånga fler elever. Möjlighet att blanda olika områden/ ämnen som kan användas i programmeringen. De äldre eleverna kan vägleda yngre elever. Vad är de för program de pratar om? Är de någonting som vi har tillgång till? Scratch? Programmering på fritidshemmet: Inspirerande och roligt att blanda textil och digitalt lärande. 
​
Praktiskt arbete för lärarna med två kreativa appar
Efter att vi diskuterat innehållet fick lärarna öva på en kreativ webbapplikation för Chrombook och en kreativ app för lärplattan.

Pappas appar beskriver på sin hemsida lite mera om appen Green Screen By Do Ink.

Uppdrag till nästa träff 12:e mars 
1. Läs -  Lärarhandledning “Lilla Viralgranskaren” och artikeln “Fake news”
Lärarhandledning “Lilla Viralgranskaren” 
Fake news 
​
2. Bläddra igenom materialet nedan
Filmer Sanna eller Falska
​Kolla Källan - De kritiska frågorna
​Bamse "Källkritik" + Lärarhandledning (detta får ni på träffen av mig)

3. Planera och genomför för hur du kan stärka lärandet i arbetet genom att använda digitala verktyg. 
Alternativ 1 - med stöd av materialet ovan (källkritik)
Alternativ 2 - utifrån det aktuella temat/arbete som ni befinner er i
- ta avstamp i elevernas behov och intressen 
- koppla till Lgr 11
- fundera hur ett utforskande arbetssätt kan stödja processen - ställa frågor!
- när i lärprocessen kan du stärka lärprocessen med digitala verktyg?
- hur gör du eleverna till producenter och inte konsumenter?

4. Skriv digital läslogg om genomförandet med digitala verktyg.

Att utmana normer och främja värden
Lärarna i fritidshemmet har planerat och genomfört ett arbete för att utmana normer och främja värden. Det låter kanske inte så komplicerat att arbeta med normer och värden. Det är när vi läser och diskuterar ämnet vi inser dess komplexitet. Vad har vi själva för kunskap, erfarenhet och medvetenhet om jämställdhet, genus, könsmedvetenhet och normkritik? Var ska man börja?

Ett sätt att komma igång kan vara läsa en forskningsartikel om ämnet som våra lärare gjorde. Lärarna i fritidshemmet uttrycker i kollegiala samtal en ökad medvetenhet om normer och värden i sin undervisningen. Det är många lärare som reflekterar över sina lärmiljöer och dess tillgänglighet för alla, Hur är lärmiljöerna utformade? Vilka normer och värden speglar våra lärmiljöer? Lärarna funderar hur de kan involvera eleverna mer i arbetet med att skapa lärmiljöer som utgår utifrån elevernas intressen, behov och erfarenhet. Lärarna har också genomfört aktiviteter där de sedan följt upp dessa med frågor utifrån elevernas olika typer av gestaltningar. Aktiviteterna som lärarna genomfört har de gjort på olika sätt men med samma mål, att utmana normer och främja värden.

Mia Heikkilä som skrivit boken Lärande och jämställdhet i förskola och skola uttrycker sig så här i boken om att gestalta jämställdhet. (s.20.)
" Lärarna är den enskilt största faktorn som gör att eleverna motiveras i skolarbetet på ett bra sätt. Lärarna kan därmed också genom sitt eget handlingsmönster förstärka eller förkasta barnens bilder av vad flickor och pojkar, kvinnor och män förväntas gör och hur de förväntas vara i livet."

Det är både coolt och läskigt hur stor betydelse vi har för våra elever.

Vilka roller i gruppen vill vi främja?
Lärarna i fritidshemmet får ibland vara mina testpiloter som nu då jag håller på att fördjupa mina kunskaper och färdigheter om Kooperativt lärande.

​Jag blev medveten om mitt eget agerande då jag leder fotbildning när jag läste om grupprocesser i boken Grundbok i kooperativt lärande. Ofta överlämnar jag till lärarna själv utse en samtalsledare och en sekreterare. Det är också dessa två roller jag främst använt mig utav tills förra gången då jag hade en "berättare". Lärarna blev lite förvirrade av vad berättarens uppdrag var och jag insåg att jag varit otydlig. Därför tänkte jag efter extra inför denna träff vilka roller vi skulle använda och hur jag skulle introducera dessa. 

Läraren måste ha kunskap och medvetenhet om grupprocesserna i klassrummet och hela tiden vara aktiv och alert för att leda eleverna vidare. De roller jag vill ska finnas i goda samtalsstrukturer måste jag också visa och modella. Jag tycker väldigt mycket om bildstöd och blev därför överlycklig när jag i boken hittade bilder till roller med korta förklaringar. En av mina favoritroller var helt klart "Uppmuntraren". Jag valde ut fem roller som jag ansåg passade till mina samtalsstrukturer. Dessa fem roller fick lärarna själva välja utifrån och eftersom vi hade två tillfällen för samtal så fick de sedan byta dessa roller och pröva nya. När jag tänker efter så är det även så att när vuxna får välja fritt så väljer de ofta samma roller. Jag tror det är jätteviktigt att vara medveten om de grupprocesser i min undervisning och hur jag kan påverka och främja goda värden. 

Frågor som undervisningsmetod är grundläggande i det utforskande arbetssättet
Lärarna har läst om utforskande arbetssätt av Annelie Hippinen Ahlgren, Stockholms universitet. I texten lyfter Annelie frågornas betydelse för undervisningen. Lärarna i fritidshemmet har tidigare arbetat med Sokratiska samtal och är därför medvetna om frågornas betydelse och hur viktigt det är att planera vilka frågor man ska använda för att få samtal som stimulerar eleverna intresse och nyfikenhet. Jag hittade en bra artikel i Skolvärden där de beskriver  hur lärarna Malin och Tommy arbetet med frågor i undervisningen och kategoriserat dem. I artikeln får vi lite smakprov från deras nya bok "Vässa undervisningen – en liten handbok i konsten att ställa stora frågor”. 

Lärarna i fritidshemmen har läst Elevers rättigheter och delaktighet av Helena Elvstrand och sett en film med Gustav Sundh som handlar om att utmana normer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta ficka lärarna i uppdrag att skriv digital läslogg och observera en aktivitet (tex fotbollsplan) ute på er skolgård eller i fritidshemmet som är återkommande utifrån dessa aspekter
- genusneutral
- passar för alla åldrar 
- elever som är nyanlända
- finns det någon aspekt du vill lägga till?
Efter observationen noterade lärarna sina reflektioner. Vilka tankar väcker den lästa artikeln, filmen + din egen observation om att utmana normer? Vilka likheter/skillnader ser du mellan det lästa/filmen och din egen observation? Vad tror du det beror på?
​
Hur fungerar vår digitala läslogg?
Vi har skapat en plattform i Gsuite för Fritidslyftet där vi samlar allt som hör till fritidshemmets undervisning och utveckling. Där har vi nu även en digital läslogg vilket innebär att varje lärare inför träffarna har skrivit i A-spalten minst två citat från den aktuella artikeln/texten som de vill diskutera med sina kollegor. Poängen med att skriva av citatet (och ge en sidhänvisning till var i texten du hittat det) är att du i B- spalten kan utveckla exempelvis vad det är i detta citat som du inte förstår, inte håller med om eller vad du blir nyfiken på. Allt som skrivs kan andra läsa och kommentera.

Varför har vi en öppen läslogg som alla kan läsa?
Det finns många positiva aspekter till varför vi har en "öppen läslogg" men framförallt så sker en metakognition då lärarna tänker om sitt tänkande. Lärarna reflekterar över sina tankar och kollegors vid flera tillfällen, de fördjupar sina tankar och kunskaper som skapar en högre medvetenhet om sig själva och andra. En digital läslogg ger också möjlighet för alla att delta i det kollegiala lärande även om läraren av någon anledning inte kan delta på en träff. Jag upplever att det också blir en högre kvalitet på innehållet och högre motivation när läraren har mottagare. 

Hur bearbetar vi innehållet i läsloggen?
Vi använder oss av samtalsmodeller som kommer från Kooperativt lärande vid våra kollegiala träffar. Tanken att använda dessa samtalsmodeller är att lärarna också själva ska kunna använda dessa i sina elevgrupper eller arbetslag. 
​
Kooperativt lärande, förkortat KL, används i många länder  och är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Grundtanken med KL är ett lärande där samarbetet mellan elever utvecklar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt. Många av samtalsstrukturerna som är tänkta för eleverna passar även utmärkt för arbetslag på skolan.

Vi började att bearbeta läsloggen genom att använda samtalsstrukuturen Rondellen. Modellen var inte så annorlunda för hur vi brukar samtala. Tiden däremot hade jag minskat för att fokuset skulle öka och faktiskt blev det så.

Jag var lite otydlig med rollerna. Till nästa gång måste jag vara tydligare och ge exempel på vad berättaren gör osv. Modella! 

​Medan jag gick runt i grupperna tänkte jag att jag som samtalsledare behöver bli ännu bättre på att modella hur en god samtalsledare agerar. Jag behöver uppmuntra goda värden på ett synligt sätt. Säga vilken intressant fråga du ställer, det visar att du nyfiken och vill lära dig mer. Vad bra att du lyssnar klart på din kollegas funderingar, det är ett sätt att visa respekt och att du tycker hens tankar är viktiga.. De värden och normer som vi vill ha måste vi också uppmuntra och visa själva. Här nedan ser du arbetsgången för Rondellen.

Att använda talkort var en spännande samtalsform som lärarna tyckte var svår på ett sätt. Lärarna upptäckte att de var vana att oftare än de tror hoppa in i en kollegas "berättande". De fick endast tre talkort så de ville ogärna slösa på dem.

Lärarna upplevde också att de lyssnade på ett mer koncentrerat sätt. 

Alla grupper fick en instruktion av mig  och samtalstid på 15 min. 


Vi hade post-it-lappar som talkort men det hade varit betydligt skojsigare med legoklossar.

Efter talkorten fick varje grupp lite tid att fundera över sitt uppdrag till nästa träff.

Hur går det med vårt systematiska kvalitetsarbete?

Vi har tagit fram en ny mall för SKA-arbete som gäller för hela grundskolan. Mallen som tagits fram har utgått från den mall som fritidshemmen och förskoleklassen har haft de senaste fem åren. 

Tanken är att mallen ska vara tydligare speciellt vid del två där analysen görs.

Vi är inte så bra på analyser som vi vill vara, men vi är medveten om det och arbetar för att bli bättre.

Det finns en barriär för att lyckas med analysen hos nästan alla som arbetar i skolan. Det är att lösa "saker" så fort som möjligt vilket är toppen.

Men den här lösningsfokuserade drivkraften gör att vi gärna vill hoppa fram till lösningar innan vi egentligen vet vilka de riktiga utmaningarna är och dess orsaker. Denna barriär gör att vi redan från början tror oss veta vad man har sett! Barriären gör att vi kanske struntar i analysen och går på vår egen idé och undviker att fördjupa analysen.

Eftersom vi pratade om denna barriär innan lärarna började med del två upplevde jag att lärarna lättare kunde undvika denna fälla, men det är inte lätt! Det gäller att hela tiden hålla fokus och inte hoppa fram.

Jag upplever att det systematiska kvalitetsarbetet går bättre och bättre för varje år. Den här höststarten hade vi bättre underlag än vi brukar vilket gör att nulägesbeskrivningen blir specifik och proffsig. Jag ser att vi numera sällan skriver vi känner...vi tycker... Numera hänvisar vi till underlagen och vad som framkommit i dessa.

Vad är en observation?
Jag ser i olika kvalitetsarbeten att vi  menar lite olika när vi skriver observationer. Vi blandar ihop dagliga iakttagelser med strukturerade observationer. Jag tänker att vi behöver diskutera skillnaden. Det finns en kvalitetsskillnad på iakttagelser och strukturerade observationer. Vi behöver diskutera detta så vi får en samsyn kring begreppet.

Innanbäckens fritidshem gjorde ett inhopp på 20 min i Jans föreläsning. Hanna, Anna-Carin och Annelie berättade sitt systematiska kvalitetsarbete från förra läsåret. Deras inhopp fick mycket positiv respons av de som lyssnade. Innanbäckens fritidshem lyckades beskriva sin SKA-process på ett sätt som kändes konkret och enkelt. Våra fritidshem har under de senaste åren arbetat tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Vi har skapat en mall för processen och tillsammans tänkt vilka underlag som är intressanta att använda eller som behöver skapas. 

Fredag den 30:e augusti startade vi Fritidslyftet och där fick lärarna i fritidshemmet en guide för hur G-suite fungerar och hur de hittar vår portal Fritidslyftet i Driven. Det var en intensiv träff med mycket nytt att ta in. Vi startade även upp det systematiska kvalitetsarbetet. Det är betydelsefullt för fritidhem där de bytt kollegor att ta sig tid för att blicka tillbaka på förra årets SKA-arbete.


Vid utvärdering av förra årets Fritidslyft och de kollegiala samtal vi haft under träffarna har det framkommit behov av att utveckla dessa områden på kommunnivå;
• Kunskap och arbetssätt för att arbeta med digitaliseringen. Utbildning för vad digitaliseringen kan innebära för den fritidspedagogiska undervisningen. Kunskap och arbetssätt att hantera digitala verktyg (tex chromebook)
• Undervisningen som främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter. (oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
• Arbetssätt som främjar ett utforskande arbetssätt hos eleverna


Dessa områden som vi identifierat på kommunnivå kommer vi arbeta med under Fritidslyftet. Till dessa områden kommer vi att använda material från Skolverkets Webbkurser. Vi kommer också fortsätta arbeta parallellt med systematiskt kvalitetsarbete där rektor är ytterst ansvarig och jag(Mia) fungerar som ett stöd i processen.
Tanken med portalen ”Fritidslyftet” som nu finns i Driven är att där kan fritidshemmen se och lära av varandras SKA-arbeten, vi skriver digital loggbok om det vi läser och rektor kan följa och stötta i processen. 

Uppdrag till nästa träff 3:e oktober 8.30 – 12.30 Sessionssalen
1. Läsa och skriva loggbokElevers rättigheter och delaktighet HELENE ELVSTRAND, Linköpings Universitet (hitta loggboken i mappen på Driven-Fritydslyftet)
2. Se film “Att utmana normer i den dagliga verksamheten” (5 min) 
3. Observera en aktivitet (tex fotbollsplan) ute på er skolgård eller i fritidshemmet som är återkommande utifrån dessa aspekter;
- genusneutral
- passar för alla åldrar 
- elever som är nyanlända
- finns det någon aspekt du saknar? Lägg till den!
Notera sedan dina reflektioner efter din observation. Vilka tankar väcker den lästa artikeln, filmen + din egen observation om att utmana normer? Vilka likheter/skillnader ser du? Vad tror du det beror på?
4. Skriv klart del 1 i SKA-arbetet (hör av dig om du behöver stöd!)