Vet du vad en "källa" är? Hur vet du om du kan lite på din "källa"?

En "källa" kan finnas i ditt hem men i detta inlägg menar vi en  annan typ av "källa".

Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi drunknar i information. Hur kan vi förbereda våra elever?

Att tidigt börja arbeta med källkritik i skolan är viktigt. I det material om källkritik som vi tagit del av i Fritidslyftet så finns dessa kritiska frågor. Kan du dem?

Vi vill rusta våra elever för att tryggt kunna granska källor, men även känna till hur de få använda andras texter och bilder.

​
Hur kan vi stärka lärandet med digitala verktyg? Hur gör vi eleverna till producenter istället för konsumenter? Hur får vi våra elever att bli källkritiska?

Vid träffen hade vi gruppsamtal där var lärare från olika skolor, Frågorna nedan fick grupperna som stöd när de skulle delge om sitt arbete.
- Vad valde du att arbeta med och varför?
- Vad har fungerat bra? Beskriv vilket lärande som skedde!
- Vad har fungerat mindre bra? Vad kan det bero på?
- Har du fått några nya insikter?
- Vad är nästa steg? Hur går du vidare? Vad vill du utv.?

Sammanfattning. Lärarna har:
- Läst "Bamse" med tema källkritik. Samtalat om innehållet. Vad är ryktesspridning? Gjort lekar om ryktesspridning med inspiration från Lilla-Viralgranskaren. 
- Sett UR´s serie "Hur vet du det?". Samtalat om innehållet
- Kombinerat arbetet med filmer/texter med att skapa egna digitala böcker i Bookcreatoer.
Eleverna har gillat att arbeta med Bookcreator, de har snabbt lärt sig hur programmet fungerar. Eleverna har varit kreativa och varit producenter istället för konsumenter.
- Fångat elevernas intresse med bland annat temat Nätsmart. Att arbeta och samtal om deras erfarenheter och användande av  sociala medier. Dock var ordet sociala medier inget välbekant ord för eleverna, men om läraren gav exempel som TikTok så fattade de direkt vad som menades.
- Tillsammans med eleverna sett och granskat olika filmer som är trickfilmade och artiklar som är så kallade Fake News. Hur vet man vad som är sant och falskt?
- Skapat kompisböcker och pratat om layout. Gjort teater med hjälp av Green Screen. 

Lärarna uttrycker att temat "källkritik" har fångat elevernas intresse. Eleverna har ställt frågor och engagerat berättat för andra om sina kunskaper och erfarenheter. Lärarna känner att eleverna har ett mer källkritiskt förhållningssätt nu än innan arbetet startade. Lärarna har dock ännu inte följt upp arbetet eftersom de inte avslutat arbetet. Att arbeta med digitala verktyg och samtala om källkritiska frågor utifrån noga utvalt material har fångat eleverna engagemang. 

---

SKA-arbete i praktiken

Före sportlovet fick fritidshemmen den senaste återkopplingen i sitt SKA-arbete. Under sportlovet har flera fritidshem arbetat med sitt systematiska kvalitetsarbete. 

Eftersom vi arbetat under flera år tillsammans i kommun med systematiskt kvalitetsarbete så vet vi att det är mycket värdefullt att ha erfarenhetsutbyte om sitt SKA. Att lärarna får diskutera kollegialt.

Lärarna fick först sitta med sina arbetslag och fundera utifrån frågorna nedan. Därefter fick de sitta i smågrupper, blandade från olika skolor och delge varandra om nuläget i SKA-processen.

Sammanfattning 

Framgångsfaktorer i SKA-arbetet enligt lärarna:
- Väl fungerande grundrutiner, En gemensam grund.
- Bra rutiner, en gemensam kunskapssyn och en drivkraft hos alla. Att alla är insatta. Veckoplaneringar där lärarna tar upp SKA-arbetet varje vecka och försöker hålla det levande och naturligt i verksamheten hela tiden, Process som hålls i och hålls ut. Göra eleverna var delaktiga
- Information till föräldrar.
- En fördel om ledningen är med och ev. kan skjuta till med pengar och kanske mer tid för planering, 
- Intervjuer, enkäter, observationer, sociogram och loggbok fungerar bra som stöd för att se resultat.
- Att göra eleverna delaktiga i processen från början. Utöva elevinflytande
- Dela upp olika ansvarsområden mellan lärarna i fritidshemmet.
- Att formulera målkriterier om du har ett mål med "mjuka värden". Frasen "Utveckling pågår när:" ger en bra vink för vad som menas med målkriterier. 
- Rektorns delaktighet och stöd.

Något som lärarna är extra nöjd med:
- Att vi lyckats göra eleverna delaktiga i förändringsprocesserna. Eleverna har fått vara med från början, kommit med förslag som sedan genomförts. Det skapar engagemang och glädje.
- Att kunna se effekterna av sitt professionella arbete tex hur ett fritidshem som arbetet med lärmiljöer utomhus nu ser hur rasten inbjuder till lek under alla årstider. Att hela skolgården nyttjas till aktivitet och lek.
- Sociogrammet har hjälp lärare att få syn på elever som behöver extra stöttning.

Utmaningar:
- Budgeten har varit en utmaning, då pengarna inte riktigt räckt till det vi önskat.
- Målformuleringen och tiden. Att få till och få gjort alla 3:ornas förslag som de önskat göra i samarbete med ex. slöjden. Ex. hästar som de sedan målar på fritids.
- Att göra all personal delaktig (långtidsvikarier och resurser)
- Att underlag saknades när SKA-arbetet startades i höstas.