Den rubriken är så sann och är dessutom en demokratifråga Vad innebär det att äga ett språk? Gör alla det? Hur kan du på fritids arbeta språkutvecklande, ge alla elever förutsättningar att kunna delta, lära och kommunicera utifrån sina förutsättningar i er undervisning?

Hur presenterar du en ny leklåda på fritids? För mig var det en ögonöppnare att läsa ”Att äga språk är att vara rik” av Inger Nordheden ur boken Fritidshemmet och skolan av Ann S Pihlgren (2015). Efter att jag läst Ingers kapitel så är jag mer medveten om hur vi kan arbeta mer språkutvecklande på fritids, Det visar hur viktigt det är att läsa aktuell forskning för fritids.

Tänk dig att du ska presentera ny leklåda "Mästerkocken" som innehåller olika redskap från köket och olika matvaror. Har alla elever sett kockprogram på tv? Det är säkert inte alla som gjort det så därför kan man börja med att se ett passande mat eller bak-program från svtplay. Samtala efter programmet, vilka redskap använde de? Har vi liknade redskap i vår låda? Vad heter de olika redskapen och ingredienserna? Hur ser en meny ut? Visa olika menyer från lokala restauranger och använd dem sedan som mall för att skapa egna menyer. I word finns också fina mallar. 

​Samtalsfrågor till kap 12 "Att äga språk är att vara rik" av Inger Nordheden

• Vad är språkutvecklande arbetssätt på fritids
• Hur kan fritids arbeta språkutvecklande?
• Är det något som du eller arbetslaget behöver för att kunna arbeta ännu mer språkutvecklande? 
• På vilket sätt är fritids interkulturellt? Beskriv!
• Vardagsspårk – Skolspråk
• Hur ser det ut på ert fritidshem? Vilket språk tar mest utrymme? 
• Varför tror du att det ser det ut så?
• Hur vill du att det ska vara? 
• Kan man säg – Vad är ditt empowerment?
• Språkbruk är olika i olika kulturer. Hur kan vi medvetandegöra våra elever och föräldrar om skillnader och likheter?
• Hur kan man skapa förförståelse för elever med annat modersmål vid olika aktiviteter? 

Ladda ner och läs!
Utvecklingsartikel från Skolporten "Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet. Kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten" FÖRFATTARE: PETRA MAGNUSSON, ÅSE ALBIN, SOFIE BENGTSSON, LISELOTT BONDESSON, EVA CRONERT, JESSICA NILSSON (ARTIKEL NUMMER 13/2016)

Läs! 
Snacksalig – stötta barns språkutveckling av Elisabeth R Brising
http://tidningenfritidspedagogik.se/snacksalig/

Ett sociogram kan ge stöd för att få syn på hur gruppen ser ut, vi kan få syn på om någon står utanför. Det genomförs med fördel i början av termin. Tänk på att:
-   Skapa ett naturligt samtal med eleven, ett ”Lära-känna-samtal” där du även ställer andra frågor än frågan vilka tre personer som de helst umgås med. 
-    Bra om hela gruppen/klassen är samlad,
​-    Att genomföra det inom en snäv tidsram. 
-    Datera sociogrammet.
-    Analysera resultatet 
-    Gör åtgärder om det finns behov
-    Följ upp med ett nytt sociogram – har åtgärderna fungerat väl? 

I en del av de artiklar och texter vi läst har personal beskrivit att de använder sig av sociogram. Ett sociogram kan se ut på olika sätt och även vi använde olika modeller men de flesta gjorde som bilden här nedan visar. 

I det nya kapitlet i läroplanen för fritids lyfts leken. Vad är lek? Vad är aktivitet? När vi pratar lek finns det anledning diskutera detta kollegialt, det viktigt att vi skapar ett gemensamt "språk" kring lek och alla de begrepp som leken omges av tex fri lek, vad menas med det finns det inga vuxna där då? Sker det ett lärande i fri lek? Vad ÄR fri lek? Det finns en hel del att reda ut och det är många forskare och experter som gjort detta väldigt bra. Vi har därför läst en del och sett filmer innan vi diskuterat lekens roll i fritidshemmet.


Kapitel 7 Att ge leken utrymme av Eva Kane
rekommenderar jag att läsa, ​I boken Fritidshemmets didaktik
av Ann S Pihlgren (2013) finns mycket intressant att läsa och
​diskutera för fritidspedagoger.


Film UR Skola (30 min.)
Här byggs relationer Byggandet av relationer startar i barnens lek. På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum och avbryts inte för mellanmål och andra aktiviteter. Fritidspedagogerna Helena Fuhrman och Jessica Bergkvist har utvecklat ett sätt att kliva in och ut ur lekarna alltefter behov.

Film Stockholms Universitet - Doktorand Eva Kane (3 min.)​

Samtalsfrågor

• Hur skulle ni definiera lek i dessa kontexter:

Vilka lekar har ni hos er? Skriv!
- Eftermiddagsfritids
- Skolsamverkan​

Vi har haft en ganska lång process där vi tillsammans testat olika modeller av pedagogiska planeringar, Nu har vi tillsammans skapat en mall som vi är ganska nöjd med och prövar.

När ska man göra en pedagogisk planering? Vi har resonerat att de insatser som görs mot de prioriterade utvecklingsområdet bör ha en planering för varje insats. Varför? Hur ska vi annars kunna kvalitetssäkra verksamheten? Men förutom alla skyldigheter så lyfter det hela verksamheten när vi kan visa att det vi "gör", vår undervisning har koppling till läroplanen. Vi kan visa vilken effekt undervisningen har. Att det sker ett lärande på våra fritidshem som genom att arbeta utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse både i fritidshemmet och skolan.

Vi har länge önskat att fritidshemmens uppdrag ska bli tydligare, att deras viktiga uppdrag ska lyftas fram. Därför började vi hösten 2016 med att läsa kap 4. Vi upplevde att kap 4 var en utveckling från de allmänna råden, det kändes skönt att det fanns en röd tråd. Genom att träffas kollegialt och diskutera undervisningen i fritidshemmen skapar vi ett gemensamt ämnesspråk för ”fritidshemmet”. Det stärker professionen.

Inför träff 2 skulle fritidspedagogerna läsa kap 4 och skriva loggbok. Att skriva loggbok är någonting som vi gör till all litteratur, artiklar och filmer. Använd enkelt ett kollegiehäfte där du gör en A-spalt där du skriver viktiga meningar eller citat och i B-spalten skriver du dina reflektioner kring det du skrev i A-spalten.

Genom att skriva loggbok blir du mer medveten över dina egna tankar, det blir en slags metakognition, Genom att senare få diskutera dina reflektioner så levlar du ytterligare och bidrar också till det kollegiala lärandet. Gunilla Molloy har i dessa två artiklar beskrivit hur du kan arbeta med läsloggar i din undervisning eller i arbetslaget.

Vid samtalet delades fritidspedagogerna/arbetslagen in i olika grupper. Vi ser bara fördelar med att träffas kollegialt mellan skolor, det bidrar också till att vi får mer likvärdighet mellan fritidshemmen i kommun. Vid gruppsamtal tar alla med sig sin loggbok och samtalsledaren ser till att alla kommer till tals och får lyfta något ur sin loggbok. Vi använder oss också av stödfrågor som komplement vid gruppsamtalen.

Stödfrågor till kap 4:

• Vilka syften lyfts fram för verksamheten?
• Hur relaterar de olika punkterna i det centrala innehållet till syftet med verksamheten?
• Vad får centralt innehåll för konsekvenser för vår undervisning och verksamhet?
• Vad säger verksamhetens syfte om hur vi behöver arbeta med det centrala innehållet?
• Hur kan vi planera så att det centrala innehållet inte blir ett hinder utan istället används för att ge eleverna möjligheter att utvecklas så långt som möjligt?

Sammanfatta slutsatser

• Vad vet vi nu?
• Vad har blivit tydligare?
• Vad behöver vi arbeta vidare med?