Vi hade inte en susning vad Parkgömmet var förrän Joanna Lundquist från @changeattitude kontaktade oss. Joanna erbjöd oss en föreläsning och gratis spel till alla fritidshem i kommun. Men vad är då Parkgömmet?

Unikt lärospel mot grooming för barn 8-10 år - Parkgömmet
Hur talar vi med barn om deras vardag på nätet? Hur gör vi barn uppmärksamma på grooming – att det finns vuxna som tar kontakt med barn för att längre fram begå sexuella övergrepp? Läroplanen understryker skolans ansvar att ge eleverna redskap för att navigera säkrare online. Genom att barnen spelar Parkgömmet öppnar pedagogen för trygga samtal om grooming, självkänsla, gränssättning och rättigheter.

Parkgömmet är ett digitalt verktyg, en kombination av ett klassiskt brädspel och ett mobilspel, som är både roligt och enkelt att använda i klassrummet. Spelomgången följs av ett lärarlett samtal som utgår från barnens upplevelser av spelet och deras egna erfarenheter från nätet. I metodmaterialet finns samtalskort, förslag på frågeställningar och mer information om grooming. Parkgömmet bygger på forskning på autentiska chattloggar där förövare tagit kontakt med barn i sexuellt syfte. Det är initierat av Change Attitude, utvecklat i samarbete med Högskolan i Skövde och finansierat av World Child Foundation och Svenska Postkodsstiftelsen.
Källa: Parkgömmet.se

Vad tycker våra lärare?
Joannas föreläsning var upplysande och skrämmande. Det blev ännu mer uppenbart om vikten av att arbeta med dessa värdegrundsfrågor. Det är där Parkgömmet är en väg in till dessa samtal. Det medföljer en tydlig lärarhandledning med bra stöd kring samtalet som är grejen med spelet, annars blir det bara ett spel. Det du ganska snabbt inser då du spelar som vuxen och tänker som en vuxen är att även om du gör fel val kan du vinna spelet. Då kan du tänka "hur är det möjligt". Insikten vi fick och blev medveten om efter tag var att vi som vuxna inte får skuldbelägga fel val, utan vi ska istället ge eleverna strategier. Det är det som är grejen. 

Vad tycker våra elever?
Eleverna tycker om spelet och gillar kombinationen av bräda och lärplatta. Vi har flera lärare som tagit hem spelet och testat det tillsammans med sina barn, det är inte nödvändigt. Eleverna förstår spelet fortare än oss vuxna.

Sommaren 2020 var trots allt ganska bra. Vi kunde träffa vänner och släkt utomhus och njuta av sommaren under ganska normala förhållanden. Det kan vara så att vi vaggades in i en tro att allt skulle ordna sig och att Corona skulle dra sina trupper tillbaka, men så var det inte riktigt. Normalt brukar jag skriva inlägg efter varje träff vi har i Fritidslyftet, men av någon anledning har tiden inte funnits. Jag tänkte sammanfatta lite här om vad vi pysslat med under våra tre träffar under hösten. Hösten har vari tuff med personalbrist på grund av covid och ett fritidshem som fick byta lokaler samtidigt som skolan började. Det har varit utmaningar som varit utöver det vanliga. Men vi har kämpat på med vårt kollegiala lärande. Vi har försökt att minska stoffet som ska läsas in mellan träffarna. Den sista träffen fick vi köra digitalt, men det fungerade bra.

Vi började hösten med att formulera mål och målkriterier för Fritidslyfet 2020-2021 tillsammans. Så här ser de ut:
Mål: Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö.
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i fritidshemmet:

• ökar elevernas intresse för naturen i deras närmiljö genom ett utforskande arbetssätt.
• ökar elevernas möjligheter att utforska naturen i närmiljön genom att öka antalet tillfällen i naturen.
• tar tillvara på elevernas intresse för att samtala om företeelser och samband i omvärlden.
• Utvecklar kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till hållbar utveckling.
• stärker elevernas möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön
• utvecklar utomhusmiljön efter elevernas intressen och behov.
• ökar eleverna trygghet att vistas utomhus i närmiljön. 

För att fördjupa lärarnas kunskaper om utomhusdidaktik och hur de kan utveckla undervisningen i sin närmiljö valde vi Skolverkets webbkurs Utomhusdidaktik. Formen för utveckling är kollegialt lärande. Vår plattform i Google Drive är en stor framgångsfaktor i det kollegiala lärandet. Där har vi bland annat en gemensam läslogg, där vi reflekterar utifrån det lästa men även genomförda aktiviteter. Det blir ett synligt lärande och vi kan gå tillbaka i läsloggen och läsa varandras texter, det kan enklast beskrivas som tänkande om tänkande -Metakognition. 

Många lärare i våra fritidshem har som så många andra följt Gustav Sundh på Facebook och inspirerats av hans entusiasm och engagemang för skolgårdens lärande, men också allas delaktighet. Vi var flera som även fick möjlighet att lyssna på Gustavs föreläsning när Skolverket körde sina konferenser runt om i landet. 
Om du skulle besöka våra skolgårdar är jag säker på att du skulle se spår som kan härledas till Gustav och hans idéer om hur en skolgårdsstruktur kan se ut både i form och ur sociala aspekter. Vi har köpt in boken Nyckel till skolgårdens lärande som en frivillig fördjupning i vårt arbete med Utomhusdidaktiken. 

Hur ska en bra skolgård se ut och vilka möjligheter ger vår närmiljö?
Bland de första uppdragen lärarna fick var att ta reda på mer sin närmiljö och skolgårdens möjligheter och om elevernas intressen, kunskaper och behov kring ämnet. Här nedan är ett axplock av frågor som lärarna fick ställa sig själv och sina elever.
Egen reflektion & inventering

• På vilket sätt erbjuds eleverna på din skola direkta naturmöten och naturupplevelser där de kan knyta an till och skapa relationer till växter och djur?
• På vilket sätt använder du estetiska lärprocesser i undervisningen utomhus?
• Texten (Att utforska naturen – öppningar för delaktighet och hållbar utveckling Cecilia Caiman & Britt Jakobson, Stockholms universitet) tar upp flera viktiga didaktiska verktyg, författarna lyfter till exempel vikten av att noga lyssna in vad barnen verkligen är intresserade av. Vilka associationer får du till din egen elevgrupp?
• På vilket sätt kan du dokumentera det som pågår och som intresserar eleverna för att sedan använda det som utgång i ett utforskande arbete?
• På vilket sätt arbetar du och dina elever för en hållbar utveckling?
• Vad betyder naturen för dig, vad har du för känsla för naturen?

När vi träffats har vi arbetat i blandade grupper med lärare från olika skolor. Där har vi tex berättat för varandra vad denna självskattning och inventering sa. Men vi har även tagit stöd av SPSM´s värderingsverktyg för tillgängliga lärmiljöer, då har vi sett på utomhusmiljöer s. 86. Vi använda oss också lite av Lärarförbundets tidning Fritidspedagogik som hade en artikel som hette "Så ska en bra skolgård se ut"

Vi försöker bearbeta texterna, filmerna på varierande sätt. Texten Utomhuspedagogik som kunskapsområde av Anders Szczpanski, Lindköpings universitet tänkte vi kan vara till stöd inför tex ett föräldramöte. Det kan vara av betydelse att berätta för våra föräldrar att det finns en intention med vår utevistelsen, att vi har en didaktisk tanke och ett syfte med koppling till vårt uppdrag. Här nedan har vi två utkast med koppling till Lgr 11 och forskning om undervisning utomhus.

Efter avslutad kompetensutveckling 2019-2020 har lärarna genomfört en enkät med sitt arbetslag, en självskattning i arbetslaget utifrån kap 4 i Lgr 11. Utifrån dessa underlag och de kollegiala samtal vi haft under läsåret görs en sammanfattande analys utifrån mål och målkriterierna du kan se nedan.
Mål
Efter kompetensutvecklingsinsatsen har lärarna fördjupade kunskaper om hur de kan förmedla och förankra värdegrunden samt hur läraren kan använda digitala verktyg i fritidshemmet på ett sätt som främjar utforskande arbetssätt hos eleverna. 
Målkriterier
Utveckling pågår när lärarna i fritidshemmet har:

• har kunskap om hur begränsande normer kan utmanas och goda värden främjas
• har kunskap om hur elever ges möjlighet till reell delaktighet
• har kunskap om fördelar och risker med olika digitala verktyg,  när och varför digitala verktyg bidrar till och stärker lärande.
• har grundläggande kunskaper om hur digitala verktyg (chrombooks) används i praktiken
• kunskap om vad ett utforskande arbetssätt i fritidshemmet kan innebära och omsättas i praktiken

Sammanfattning av Fritidslyftet
Alla lärare uttrycker en större medvetenhet och kunskap för hur de förmedla och förankra värdegrunden, använda utforskande arbetssätt och digitala verktyg för att förstärka lärandet. Vi har valt att använda oss av delar ur Skolverkets webbkurser för fritidshem. Det har varit roligt och utvecklande för lärarna i våra fritidshemmen att läsa texterna och se filmer som är framtagna specifikt för deras undervisning. Det som framkommit i utvärderingarna är att lärarna önskar att få arbeta under en längre tid med samma innehåll. Eftersom webbkursernas delar inte bygger på varandra som det gör i tex. Läslyftets moduler har det varit utmanande att hålla den röda tråden. 

Inför fortsättningen av Fritidslyftet
Utifrån alla underlag och samtal framkommer det att lärarna har arbetat mycket med sina lärmiljöer både inne och ute utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och aktivt elevinflytande. Det framkommer i självskattningar att lärarna behöver utveckla arbetet där eleverna får utforska sin omvärld och sin egen roll i den, kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till hållbar utveckling samt stärka möjligheterna att ta del av ett aktivt förenings-, och friluftsliv i närmiljön. Utifrån dessa underlag och att flera skolor har ett särskilt fokus på värdegrund och hälsa kommer fortsättningen vara att arbeta kollegialt för att utveckla utomhusdidaktiken. Då ges lärarna möjlighet att hålla i det de startat och dessutom fördjupa sina kunskaper.