Konsten att ställa frågor

Att utmana normer och främja värden
Lärarna i fritidshemmet har planerat och genomfört ett arbete för att utmana normer och främja värden. Det låter kanske inte så komplicerat att arbeta med normer och värden. Det är när vi läser och diskuterar ämnet vi inser dess komplexitet. Vad har vi själva för kunskap, erfarenhet och medvetenhet om jämställdhet, genus, könsmedvetenhet och normkritik? Var ska man börja?

Ett sätt att komma igång kan vara läsa en forskningsartikel om ämnet som våra lärare gjorde. Lärarna i fritidshemmet uttrycker i kollegiala samtal en ökad medvetenhet om normer och värden i sin undervisningen. Det är många lärare som reflekterar över sina lärmiljöer och dess tillgänglighet för alla, Hur är lärmiljöerna utformade? Vilka normer och värden speglar våra lärmiljöer? Lärarna funderar hur de kan involvera eleverna mer i arbetet med att skapa lärmiljöer som utgår utifrån elevernas intressen, behov och erfarenhet. Lärarna har också genomfört aktiviteter där de sedan följt upp dessa med frågor utifrån elevernas olika typer av gestaltningar. Aktiviteterna som lärarna genomfört har de gjort på olika sätt men med samma mål, att utmana normer och främja värden.

Mia Heikkilä som skrivit boken Lärande och jämställdhet i förskola och skola uttrycker sig så här i boken om att gestalta jämställdhet. (s.20.)
" Lärarna är den enskilt största faktorn som gör att eleverna motiveras i skolarbetet på ett bra sätt. Lärarna kan därmed också genom sitt eget handlingsmönster förstärka eller förkasta barnens bilder av vad flickor och pojkar, kvinnor och män förväntas gör och hur de förväntas vara i livet."

Det är både coolt och läskigt hur stor betydelse vi har för våra elever.

Vilka roller i gruppen vill vi främja?
Lärarna i fritidshemmet får ibland vara mina testpiloter som nu då jag håller på att fördjupa mina kunskaper och färdigheter om Kooperativt lärande.

​Jag blev medveten om mitt eget agerande då jag leder fotbildning när jag läste om grupprocesser i boken Grundbok i kooperativt lärande. Ofta överlämnar jag till lärarna själv utse en samtalsledare och en sekreterare. Det är också dessa två roller jag främst använt mig utav tills förra gången då jag hade en "berättare". Lärarna blev lite förvirrade av vad berättarens uppdrag var och jag insåg att jag varit otydlig. Därför tänkte jag efter extra inför denna träff vilka roller vi skulle använda och hur jag skulle introducera dessa. 

Läraren måste ha kunskap och medvetenhet om grupprocesserna i klassrummet och hela tiden vara aktiv och alert för att leda eleverna vidare. De roller jag vill ska finnas i goda samtalsstrukturer måste jag också visa och modella. Jag tycker väldigt mycket om bildstöd och blev därför överlycklig när jag i boken hittade bilder till roller med korta förklaringar. En av mina favoritroller var helt klart "Uppmuntraren". Jag valde ut fem roller som jag ansåg passade till mina samtalsstrukturer. Dessa fem roller fick lärarna själva välja utifrån och eftersom vi hade två tillfällen för samtal så fick de sedan byta dessa roller och pröva nya. När jag tänker efter så är det även så att när vuxna får välja fritt så väljer de ofta samma roller. Jag tror det är jätteviktigt att vara medveten om de grupprocesser i min undervisning och hur jag kan påverka och främja goda värden. 

Frågor som undervisningsmetod är grundläggande i det utforskande arbetssättet
Lärarna har läst om utforskande arbetssätt av Annelie Hippinen Ahlgren, Stockholms universitet. I texten lyfter Annelie frågornas betydelse för undervisningen. Lärarna i fritidshemmet har tidigare arbetat med Sokratiska samtal och är därför medvetna om frågornas betydelse och hur viktigt det är att planera vilka frågor man ska använda för att få samtal som stimulerar eleverna intresse och nyfikenhet. Jag hittade en bra artikel i Skolvärden där de beskriver  hur lärarna Malin och Tommy arbetet med frågor i undervisningen och kategoriserat dem. I artikeln får vi lite smakprov från deras nya bok "Vässa undervisningen – en liten handbok i konsten att ställa stora frågor”. 

---