Värden och normer i fritidshemmet

Lärarna i fritidshemmen har läst Elevers rättigheter och delaktighet av Helena Elvstrand och sett en film med Gustav Sundh som handlar om att utmana normer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta ficka lärarna i uppdrag att skriv digital läslogg och observera en aktivitet (tex fotbollsplan) ute på er skolgård eller i fritidshemmet som är återkommande utifrån dessa aspekter
- genusneutral
- passar för alla åldrar 
- elever som är nyanlända
- finns det någon aspekt du vill lägga till?
Efter observationen noterade lärarna sina reflektioner. Vilka tankar väcker den lästa artikeln, filmen + din egen observation om att utmana normer? Vilka likheter/skillnader ser du mellan det lästa/filmen och din egen observation? Vad tror du det beror på?
​
Hur fungerar vår digitala läslogg?
Vi har skapat en plattform i Gsuite för Fritidslyftet där vi samlar allt som hör till fritidshemmets undervisning och utveckling. Där har vi nu även en digital läslogg vilket innebär att varje lärare inför träffarna har skrivit i A-spalten minst två citat från den aktuella artikeln/texten som de vill diskutera med sina kollegor. Poängen med att skriva av citatet (och ge en sidhänvisning till var i texten du hittat det) är att du i B- spalten kan utveckla exempelvis vad det är i detta citat som du inte förstår, inte håller med om eller vad du blir nyfiken på. Allt som skrivs kan andra läsa och kommentera.

Varför har vi en öppen läslogg som alla kan läsa?
Det finns många positiva aspekter till varför vi har en "öppen läslogg" men framförallt så sker en metakognition då lärarna tänker om sitt tänkande. Lärarna reflekterar över sina tankar och kollegors vid flera tillfällen, de fördjupar sina tankar och kunskaper som skapar en högre medvetenhet om sig själva och andra. En digital läslogg ger också möjlighet för alla att delta i det kollegiala lärande även om läraren av någon anledning inte kan delta på en träff. Jag upplever att det också blir en högre kvalitet på innehållet och högre motivation när läraren har mottagare. 

Hur bearbetar vi innehållet i läsloggen?
Vi använder oss av samtalsmodeller som kommer från Kooperativt lärande vid våra kollegiala träffar. Tanken att använda dessa samtalsmodeller är att lärarna också själva ska kunna använda dessa i sina elevgrupper eller arbetslag. 
​
Kooperativt lärande, förkortat KL, används i många länder  och är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Grundtanken med KL är ett lärande där samarbetet mellan elever utvecklar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt. Många av samtalsstrukturerna som är tänkta för eleverna passar även utmärkt för arbetslag på skolan.

Vi började att bearbeta läsloggen genom att använda samtalsstrukuturen Rondellen. Modellen var inte så annorlunda för hur vi brukar samtala. Tiden däremot hade jag minskat för att fokuset skulle öka och faktiskt blev det så.

Jag var lite otydlig med rollerna. Till nästa gång måste jag vara tydligare och ge exempel på vad berättaren gör osv. Modella! 

​Medan jag gick runt i grupperna tänkte jag att jag som samtalsledare behöver bli ännu bättre på att modella hur en god samtalsledare agerar. Jag behöver uppmuntra goda värden på ett synligt sätt. Säga vilken intressant fråga du ställer, det visar att du nyfiken och vill lära dig mer. Vad bra att du lyssnar klart på din kollegas funderingar, det är ett sätt att visa respekt och att du tycker hens tankar är viktiga.. De värden och normer som vi vill ha måste vi också uppmuntra och visa själva. Här nedan ser du arbetsgången för Rondellen.

---

Att använda talkort var en spännande samtalsform som lärarna tyckte var svår på ett sätt. Lärarna upptäckte att de var vana att oftare än de tror hoppa in i en kollegas "berättande". De fick endast tre talkort så de ville ogärna slösa på dem.

Lärarna upplevde också att de lyssnade på ett mer koncentrerat sätt. 

Alla grupper fick en instruktion av mig  och samtalstid på 15 min. 


Vi hade post-it-lappar som talkort men det hade varit betydligt skojsigare med legoklossar.

---

Efter talkorten fick varje grupp lite tid att fundera över sitt uppdrag till nästa träff.

Hur går det med vårt systematiska kvalitetsarbete?

Vi har tagit fram en ny mall för SKA-arbete som gäller för hela grundskolan. Mallen som tagits fram har utgått från den mall som fritidshemmen och förskoleklassen har haft de senaste fem åren. 

Tanken är att mallen ska vara tydligare speciellt vid del två där analysen görs.

Vi är inte så bra på analyser som vi vill vara, men vi är medveten om det och arbetar för att bli bättre.

Det finns en barriär för att lyckas med analysen hos nästan alla som arbetar i skolan. Det är att lösa "saker" så fort som möjligt vilket är toppen.

Men den här lösningsfokuserade drivkraften gör att vi gärna vill hoppa fram till lösningar innan vi egentligen vet vilka de riktiga utmaningarna är och dess orsaker. Denna barriär gör att vi redan från början tror oss veta vad man har sett! Barriären gör att vi kanske struntar i analysen och går på vår egen idé och undviker att fördjupa analysen.

Eftersom vi pratade om denna barriär innan lärarna började med del två upplevde jag att lärarna lättare kunde undvika denna fälla, men det är inte lätt! Det gäller att hela tiden hålla fokus och inte hoppa fram.

Jag upplever att det systematiska kvalitetsarbetet går bättre och bättre för varje år. Den här höststarten hade vi bättre underlag än vi brukar vilket gör att nulägesbeskrivningen blir specifik och proffsig. Jag ser att vi numera sällan skriver vi känner...vi tycker... Numera hänvisar vi till underlagen och vad som framkommit i dessa.

Vad är en observation?
Jag ser i olika kvalitetsarbeten att vi  menar lite olika när vi skriver observationer. Vi blandar ihop dagliga iakttagelser med strukturerade observationer. Jag tänker att vi behöver diskutera skillnaden. Det finns en kvalitetsskillnad på iakttagelser och strukturerade observationer. Vi behöver diskutera detta så vi får en samsyn kring begreppet.

---