Att utmana normer och främja värden
Lärarna i fritidshemmet har planerat och genomfört ett arbete för att utmana normer och främja värden. Det låter kanske inte så komplicerat att arbeta med normer och värden. Det är när vi läser och diskuterar ämnet vi inser dess komplexitet. Vad har vi själva för kunskap, erfarenhet och medvetenhet om jämställdhet, genus, könsmedvetenhet och normkritik? Var ska man börja?

Ett sätt att komma igång kan vara läsa en forskningsartikel om ämnet som våra lärare gjorde. Lärarna i fritidshemmet uttrycker i kollegiala samtal en ökad medvetenhet om normer och värden i sin undervisningen. Det är många lärare som reflekterar över sina lärmiljöer och dess tillgänglighet för alla, Hur är lärmiljöerna utformade? Vilka normer och värden speglar våra lärmiljöer? Lärarna funderar hur de kan involvera eleverna mer i arbetet med att skapa lärmiljöer som utgår utifrån elevernas intressen, behov och erfarenhet. Lärarna har också genomfört aktiviteter där de sedan följt upp dessa med frågor utifrån elevernas olika typer av gestaltningar. Aktiviteterna som lärarna genomfört har de gjort på olika sätt men med samma mål, att utmana normer och främja värden.

Mia Heikkilä som skrivit boken Lärande och jämställdhet i förskola och skola uttrycker sig så här i boken om att gestalta jämställdhet. (s.20.)
" Lärarna är den enskilt största faktorn som gör att eleverna motiveras i skolarbetet på ett bra sätt. Lärarna kan därmed också genom sitt eget handlingsmönster förstärka eller förkasta barnens bilder av vad flickor och pojkar, kvinnor och män förväntas gör och hur de förväntas vara i livet."

Det är både coolt och läskigt hur stor betydelse vi har för våra elever.

Vilka roller i gruppen vill vi främja?
Lärarna i fritidshemmet får ibland vara mina testpiloter som nu då jag håller på att fördjupa mina kunskaper och färdigheter om Kooperativt lärande.

​Jag blev medveten om mitt eget agerande då jag leder fotbildning när jag läste om grupprocesser i boken Grundbok i kooperativt lärande. Ofta överlämnar jag till lärarna själv utse en samtalsledare och en sekreterare. Det är också dessa två roller jag främst använt mig utav tills förra gången då jag hade en "berättare". Lärarna blev lite förvirrade av vad berättarens uppdrag var och jag insåg att jag varit otydlig. Därför tänkte jag efter extra inför denna träff vilka roller vi skulle använda och hur jag skulle introducera dessa. 

Läraren måste ha kunskap och medvetenhet om grupprocesserna i klassrummet och hela tiden vara aktiv och alert för att leda eleverna vidare. De roller jag vill ska finnas i goda samtalsstrukturer måste jag också visa och modella. Jag tycker väldigt mycket om bildstöd och blev därför överlycklig när jag i boken hittade bilder till roller med korta förklaringar. En av mina favoritroller var helt klart "Uppmuntraren". Jag valde ut fem roller som jag ansåg passade till mina samtalsstrukturer. Dessa fem roller fick lärarna själva välja utifrån och eftersom vi hade två tillfällen för samtal så fick de sedan byta dessa roller och pröva nya. När jag tänker efter så är det även så att när vuxna får välja fritt så väljer de ofta samma roller. Jag tror det är jätteviktigt att vara medveten om de grupprocesser i min undervisning och hur jag kan påverka och främja goda värden. 

Frågor som undervisningsmetod är grundläggande i det utforskande arbetssättet
Lärarna har läst om utforskande arbetssätt av Annelie Hippinen Ahlgren, Stockholms universitet. I texten lyfter Annelie frågornas betydelse för undervisningen. Lärarna i fritidshemmet har tidigare arbetat med Sokratiska samtal och är därför medvetna om frågornas betydelse och hur viktigt det är att planera vilka frågor man ska använda för att få samtal som stimulerar eleverna intresse och nyfikenhet. Jag hittade en bra artikel i Skolvärden där de beskriver  hur lärarna Malin och Tommy arbetet med frågor i undervisningen och kategoriserat dem. I artikeln får vi lite smakprov från deras nya bok "Vässa undervisningen – en liten handbok i konsten att ställa stora frågor”. 

Lärarna i fritidshemmen har läst Elevers rättigheter och delaktighet av Helena Elvstrand och sett en film med Gustav Sundh som handlar om att utmana normer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta ficka lärarna i uppdrag att skriv digital läslogg och observera en aktivitet (tex fotbollsplan) ute på er skolgård eller i fritidshemmet som är återkommande utifrån dessa aspekter
- genusneutral
- passar för alla åldrar 
- elever som är nyanlända
- finns det någon aspekt du vill lägga till?
Efter observationen noterade lärarna sina reflektioner. Vilka tankar väcker den lästa artikeln, filmen + din egen observation om att utmana normer? Vilka likheter/skillnader ser du mellan det lästa/filmen och din egen observation? Vad tror du det beror på?
​
Hur fungerar vår digitala läslogg?
Vi har skapat en plattform i Gsuite för Fritidslyftet där vi samlar allt som hör till fritidshemmets undervisning och utveckling. Där har vi nu även en digital läslogg vilket innebär att varje lärare inför träffarna har skrivit i A-spalten minst två citat från den aktuella artikeln/texten som de vill diskutera med sina kollegor. Poängen med att skriva av citatet (och ge en sidhänvisning till var i texten du hittat det) är att du i B- spalten kan utveckla exempelvis vad det är i detta citat som du inte förstår, inte håller med om eller vad du blir nyfiken på. Allt som skrivs kan andra läsa och kommentera.

Varför har vi en öppen läslogg som alla kan läsa?
Det finns många positiva aspekter till varför vi har en "öppen läslogg" men framförallt så sker en metakognition då lärarna tänker om sitt tänkande. Lärarna reflekterar över sina tankar och kollegors vid flera tillfällen, de fördjupar sina tankar och kunskaper som skapar en högre medvetenhet om sig själva och andra. En digital läslogg ger också möjlighet för alla att delta i det kollegiala lärande även om läraren av någon anledning inte kan delta på en träff. Jag upplever att det också blir en högre kvalitet på innehållet och högre motivation när läraren har mottagare. 

Hur bearbetar vi innehållet i läsloggen?
Vi använder oss av samtalsmodeller som kommer från Kooperativt lärande vid våra kollegiala träffar. Tanken att använda dessa samtalsmodeller är att lärarna också själva ska kunna använda dessa i sina elevgrupper eller arbetslag. 
​
Kooperativt lärande, förkortat KL, används i många länder  och är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Grundtanken med KL är ett lärande där samarbetet mellan elever utvecklar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt. Många av samtalsstrukturerna som är tänkta för eleverna passar även utmärkt för arbetslag på skolan.

Vi började att bearbeta läsloggen genom att använda samtalsstrukuturen Rondellen. Modellen var inte så annorlunda för hur vi brukar samtala. Tiden däremot hade jag minskat för att fokuset skulle öka och faktiskt blev det så.

Jag var lite otydlig med rollerna. Till nästa gång måste jag vara tydligare och ge exempel på vad berättaren gör osv. Modella! 

​Medan jag gick runt i grupperna tänkte jag att jag som samtalsledare behöver bli ännu bättre på att modella hur en god samtalsledare agerar. Jag behöver uppmuntra goda värden på ett synligt sätt. Säga vilken intressant fråga du ställer, det visar att du nyfiken och vill lära dig mer. Vad bra att du lyssnar klart på din kollegas funderingar, det är ett sätt att visa respekt och att du tycker hens tankar är viktiga.. De värden och normer som vi vill ha måste vi också uppmuntra och visa själva. Här nedan ser du arbetsgången för Rondellen.

Att använda talkort var en spännande samtalsform som lärarna tyckte var svår på ett sätt. Lärarna upptäckte att de var vana att oftare än de tror hoppa in i en kollegas "berättande". De fick endast tre talkort så de ville ogärna slösa på dem.

Lärarna upplevde också att de lyssnade på ett mer koncentrerat sätt. 

Alla grupper fick en instruktion av mig  och samtalstid på 15 min. 


Vi hade post-it-lappar som talkort men det hade varit betydligt skojsigare med legoklossar.

Efter talkorten fick varje grupp lite tid att fundera över sitt uppdrag till nästa träff.

Hur går det med vårt systematiska kvalitetsarbete?

Vi har tagit fram en ny mall för SKA-arbete som gäller för hela grundskolan. Mallen som tagits fram har utgått från den mall som fritidshemmen och förskoleklassen har haft de senaste fem åren. 

Tanken är att mallen ska vara tydligare speciellt vid del två där analysen görs.

Vi är inte så bra på analyser som vi vill vara, men vi är medveten om det och arbetar för att bli bättre.

Det finns en barriär för att lyckas med analysen hos nästan alla som arbetar i skolan. Det är att lösa "saker" så fort som möjligt vilket är toppen.

Men den här lösningsfokuserade drivkraften gör att vi gärna vill hoppa fram till lösningar innan vi egentligen vet vilka de riktiga utmaningarna är och dess orsaker. Denna barriär gör att vi redan från början tror oss veta vad man har sett! Barriären gör att vi kanske struntar i analysen och går på vår egen idé och undviker att fördjupa analysen.

Eftersom vi pratade om denna barriär innan lärarna började med del två upplevde jag att lärarna lättare kunde undvika denna fälla, men det är inte lätt! Det gäller att hela tiden hålla fokus och inte hoppa fram.

Jag upplever att det systematiska kvalitetsarbetet går bättre och bättre för varje år. Den här höststarten hade vi bättre underlag än vi brukar vilket gör att nulägesbeskrivningen blir specifik och proffsig. Jag ser att vi numera sällan skriver vi känner...vi tycker... Numera hänvisar vi till underlagen och vad som framkommit i dessa.

Vad är en observation?
Jag ser i olika kvalitetsarbeten att vi  menar lite olika när vi skriver observationer. Vi blandar ihop dagliga iakttagelser med strukturerade observationer. Jag tänker att vi behöver diskutera skillnaden. Det finns en kvalitetsskillnad på iakttagelser och strukturerade observationer. Vi behöver diskutera detta så vi får en samsyn kring begreppet.

Innanbäckens fritidshem gjorde ett inhopp på 20 min i Jans föreläsning. Hanna, Anna-Carin och Annelie berättade sitt systematiska kvalitetsarbete från förra läsåret. Deras inhopp fick mycket positiv respons av de som lyssnade. Innanbäckens fritidshem lyckades beskriva sin SKA-process på ett sätt som kändes konkret och enkelt. Våra fritidshem har under de senaste åren arbetat tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Vi har skapat en mall för processen och tillsammans tänkt vilka underlag som är intressanta att använda eller som behöver skapas. 

Fredag den 30:e augusti startade vi Fritidslyftet och där fick lärarna i fritidshemmet en guide för hur G-suite fungerar och hur de hittar vår portal Fritidslyftet i Driven. Det var en intensiv träff med mycket nytt att ta in. Vi startade även upp det systematiska kvalitetsarbetet. Det är betydelsefullt för fritidhem där de bytt kollegor att ta sig tid för att blicka tillbaka på förra årets SKA-arbete.


Vid utvärdering av förra årets Fritidslyft och de kollegiala samtal vi haft under träffarna har det framkommit behov av att utveckla dessa områden på kommunnivå;
• Kunskap och arbetssätt för att arbeta med digitaliseringen. Utbildning för vad digitaliseringen kan innebära för den fritidspedagogiska undervisningen. Kunskap och arbetssätt att hantera digitala verktyg (tex chromebook)
• Undervisningen som främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter. (oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
• Arbetssätt som främjar ett utforskande arbetssätt hos eleverna


Dessa områden som vi identifierat på kommunnivå kommer vi arbeta med under Fritidslyftet. Till dessa områden kommer vi att använda material från Skolverkets Webbkurser. Vi kommer också fortsätta arbeta parallellt med systematiskt kvalitetsarbete där rektor är ytterst ansvarig och jag(Mia) fungerar som ett stöd i processen.
Tanken med portalen ”Fritidslyftet” som nu finns i Driven är att där kan fritidshemmen se och lära av varandras SKA-arbeten, vi skriver digital loggbok om det vi läser och rektor kan följa och stötta i processen. 

Uppdrag till nästa träff 3:e oktober 8.30 – 12.30 Sessionssalen
1. Läsa och skriva loggbokElevers rättigheter och delaktighet HELENE ELVSTRAND, Linköpings Universitet (hitta loggboken i mappen på Driven-Fritydslyftet)
2. Se film “Att utmana normer i den dagliga verksamheten” (5 min) 
3. Observera en aktivitet (tex fotbollsplan) ute på er skolgård eller i fritidshemmet som är återkommande utifrån dessa aspekter;
- genusneutral
- passar för alla åldrar 
- elever som är nyanlända
- finns det någon aspekt du saknar? Lägg till den!
Notera sedan dina reflektioner efter din observation. Vilka tankar väcker den lästa artikeln, filmen + din egen observation om att utmana normer? Vilka likheter/skillnader ser du? Vad tror du det beror på?
4. Skriv klart del 1 i SKA-arbetet (hör av dig om du behöver stöd!)

Inför föreläsningen så har alla fritidshem fått boken Fritidshemmets uppdrag där Jarko Tuisku & Margareta Schröder är författare. Vi har haft ett särskilt fokus på kap 4 att skapa delaktighet och inflytande. Varför läser vi om delaktighet och inflytande när vårt prioriterade utvecklingsområde är estetiska uttrycksformer? I kollegiala samtal mellan våra fritidspedagoger så är delaktighet och inflytande något som ofta lyfts fram, antagligen eftersom fritidshemmens uppdrag vilar på tre grundstenar Situationsstyrt - Upplevelsebaserat - Grupporienterat. Delaktighet och inflytande känns som ett område som alltid kommer vara aktuellt och en nyckelfaktor för att lyckas med uppdraget. 

Reflektioner efter föreläsningen och det lästa av Jarko
Efter föreläsningen fick fritidspedagogerna tänka enskilt kring tre frågeställningar, därefter tillsammans med sitt arbetslag och avslutningsvis alla tillsammans.

Handbok för superhjältar fortsätter göra succé hos våra elever 

Nu har alla våra fritidshem fått del 4 "Vargen kommer". Våra lärare i fritidshem har en långsiktig plan för hur de tänker fortsätta arbeta med böckerna "Handbok för superhjältar"

Det är viktigt att rusta våra elever så de kan uttrycka sig och förstå sin omvärld på ett demokratiskt sätt där allas röst är lika värd. Det framgår också tydligt i Lgr 11 att detta ingår i uppdraget. Lärarna använder sig mycket av samtalsmodellen - Sokratiska samtal. Denna samtalsmodell främjar goda relationer, förståelse för sig själv och andra
och utvecklar förmågan att uttrycka sig och tänka tillsammans på ett demokratiskt sätt. 

Vi har även sökt pengar från Skapande skola för författarbesök. Vi har fått klartecken från Elias och Agnes att de vill komma till Kalix, nu behöver vi bara kamma hem bidraget i april. 

Ny facklitteratur till våra fritidspedagoger. Vi tycker det är viktigt att våra fritidspedagoger har möjlighet att läsa och ta del av det senaste. Dessa två böcker är de senaste i bokhyllan
.
Den 18:e februari har vi dessutom nöjet att få lyssna på Jarko Tuisku, han kommer har ett särskilt fokus på hur vi skapar delaktighet och inflytande.

Våra lärare har valt mellan dessa två olika arbetssätt. För många kändes Storyline lockande att komma igång med, men det fanns också en osäkerhet eftersom det kändes nytt. Ungefär hälften av våra lärare i fritidshem valde Storyline, de andra Sagan. Många befinner sig i början av processen med temat, därför fick de dela med sig idag av sina reflektioner. Här nedan kan ni se våra frågeställningar.

Fritidspedagogerna har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson  och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Vi diskuterade texten i smågrupper.
Köper vi innehållet i texten? Håller vi med författarna? Är det något i texten vi är oense om? Ser vi möjligheter att genomföra arbetssätten i praktiken? Ser vi svårigheter att genomföra arbetssätten i praktiken?

Sagan  
Att arbeta tematiskt med Sagor ser fritidspedagogerna bara möjligheter med - Nemas problemas! Modellen som beskrivs i texten känns inte främmande och inte heller ogripbar. De flesta fritidshemmen i Kalix högläser och samtalar om boken "Handbok för superhjältar" så det vår många som tänkte på den när de läste. Sagan är toppen att arbeta med till värdegrundsfrågor. Sagoläsning bidrar till att utveckla det sociala, emotionella och kognitiva färdigheter. Lärarna i fritidshemmen lyfter högläsningens många funktioner. Ibland läser vi med syfte att samtala om värdegrundsfrågor, att eleverna ska blir mer medveten om hur man kan lösa konflikter eller känsliga situationer. Ibland läser vi för att eleverna har behov av att få slappna av och bara njuta av högläsning. Möjligheterna är många, det är vår fantasi som begränsar oss. Val av titel på sagan/boken är självklart avgörande för resultatet. 

Storyline
Alla har hört talas om Storyline, många har fått nosa på Storyline i sina utbildningar men ingen av oss på Fritidslyftet hade prövat det i praktiken. Alla kände sig inspirerade av Storyline och positiva till arbetssättet. Fördelar med Storyline som fritidspedagogerna lyfte var:
- delaktighet och inflytande
- elevnära
- att man kan arbeta med flera förmågor
- när man utgår från elevernas intresse och behov så skapar man motivation
- arbetar praktiskt - estetiska uttrycksformer
- möjlighet att integrera flera ämnen tillsammans

Hur får man till Storyline i praktiken?
Det känns så stort! Oj oj! Vi har uppmuntrat varandra att vara modiga, att våga pröva något nytt där vi inte vet hur det ska sluta. Vad kan hända? Vi får helt enkelt lära av varandra och tillsammans - kollegialt lärande! Det blir verkligen spännande och lärorikt. Planera vilket lärande du vill få in i din Storyline. Utgå från din planering och fundera vilken plats/story som skulle passa. Här nedan har du olika stöd för att komma igång.
​
Stödmaterial för att komma igång med Storyline
Vill du vara modig och bygga en gata eller plats i Minecraft så kan du få tips här på elevcraft.se eller ta hjälp av elever på din egen skola.

Vid vår första träff i höstas diskuterade vi innehållet i artikeln ​Estetiska lärprocesser och lärarna gjorde en pedagogiska planering för genomförande av ett tema/arbetsområde där estetiska uttrycksformer ingår. 

Vid vår andra träff fick lärarna i fritidshemmet ​beskriva och diskutera den genomförda aktiviteten med stödfrågorna nedan.

De flesta fritidshemmen har startat terminen med att bygga goda relationer i sina nya och gamla grupper och flera fritidshem har genomfört elevintervjuer. Elevintervjun ger bra underlag för att kunna planera verksamheten utifrån elevernas intressen och behov, dessutom ger intervjun underlag för att göra sociogram. Fritidshemmen har kommit igång bra med att införa mer estetiska uttrycksformer i sin undervisning och de inspireras av att höra hur andra fritidshem i kommun har kommit igång. Lärarna lyfter vikten av att vara tydlig med vad aktiviteten går ut på, att det är bra att genomföra aktiviteten flera gånger så eleverna ges möjlighet att öva och lära sig. Många fritidshem har genomfört aktiviteterna under samverkanstiden och en del även på eftermiddagen,

Till nästa träff ska vi läsa texten Tematiska arbetssätt från Skolverkets lärportal. Inspirationsdagen i augusti på vår kommunala kulturskola har varit betydelsefull för att komma igång och vi ser framemot vecka 44 då vi ska till kulturskolan igen och boostas.

Här är några av de genomförda aktiviteterna

• Robot och slajm (av Malin Huuva från Kulturskolan )

När slajm musiken spelas är det bara slajmet som rör sig. Slajmet rör sig låååångsamt med så stora och slajmiga rörelser som möjligt. När robot musiken spelar är det bara robotarna som rör sig. Robotarna har dåliga batterier och rör sig ryckigt och fastnar ibland i rörelsen. När slajmet tar i en robot förvandlas roboten till slajm. När alla blivit slajm är leken över. Första gången slajmmusiken spelas får slammet inte ta någon. 
Det går också att testa att slajmet måste sitta ihop i varandra. 
(Låten finns din mail)
​

• Sång memory (av Malin Huuva från Kulturskolan )

Två personer (spelarna) går ut ur rummet medan de andra får varsin sång, antingen text på en lapp eller en bild.  Kolla alltid så alla kan alla sånger. De två ”spelarna” kommer in och turas om att försöka hitta par. De går fram till en person i taget och personen ska då SJUNGA sin sång. En fras räcker gott :) 
Vi turas allt om, oavsett om en hittar ett par eller ej. 

• Gå i puls (med trumma som håller pulsen) (av Malin Huuva från Kulturskolan )

Gå lika många steg som siffran på golvet visar.
Först låg lapparna i sifferordning så vi gick 1-2-3 osv. Sedan bytte vi plats på siffrorna. 

• Rollspel

Eleverna delas in i små grupper och tilldelas ett dilemma tex. bråk vid kapplastavarna som de sedan får spela upp och visa hur de löser bråket. De samtalar om olika lösningar och eleverna ges möjlighet att öva konfliktlösning i situationer som är förekommer i deras vardag.

• Bild 

De flesta fritidshem arbetar med boken Handbok för superhjältar. En del fritidshem gett sina elever i uppdrag att skapa egna superhjältar. Ett fritidshem hade målat till musik.

Vid fritidshemmens kollegiala träffar förra året framkom det i samtal att det finns behov av att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. 

Utifrån lärarnas uttryckta behov så startade vi upp denna termin men en kick-off full av inspiration med dans och musik från vår fantastiska Kulturskola. För att hålla i tråden och komma igång så har vi även läst artikeln Estetiska lärpocesser av Ulla Alexandersson och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet.

"Vi känner omvärlden via kroppen, genom beröring, lukt, smak, syn och hörsel. Kroppen har ett eget ”minne”. Våra erfarenheter sätter sig i kroppen och det är genom kroppen vi först möter och upptäcker världen. Vi upptäcker världen med våra ögon, öron och händer. (Alexandersson, 2001)"

Fredag den 31: augusti
Samtal om text och planera sin undervisning med stöd av texten.
Lärarna i fritids samtalade om texten Estetiska lärprocesser med stöd av sin loggbok.

• Lärarna fick diskutera innehållet i mindre grupper. 
• En samtalsledare såg till att alla kom till tals och fick lyfta något ur loggboken.:
• Fanns även extra diskussionsfrågor:

- Vilka olika estetiska uttryckssätt arbetar ni vanligtvis med i undervisningen?
- Vilka styrkor ser ni med dessa?
- Vad kan utvecklas i er undervisning?

I samtalen kom det fram att lärare i fritids överlag är bra på att använda olika uttrycksformer i undervisningen. Dans och musik är det som vi behöver utveckla. Många upplevde att texten gav dem en boost att komma igång ännu mer. Vid samtalen kom idéer om hur vi kan använda estetiska uttryck tex. pedagogisk drama på ett kompletterande sätt till högläsning av boken Handbok för superhjältar.  

När vi skulle planera undervisningen utifrån texten och den egna barngruppens behov så valde de flesta att använda estetiska uttrycksformer som ett uttrycksmedel som form för att lära sig något annat eller bearbeta innehåll än som ett innehåll i sig.

Många lärare kopplade sitt mål i planeringen till denna skrivning ur kap 4 ur Lgr11
"I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga." s.24

Hur arbetar ni med de nya skrivningarna i Lgr 11 kring digitalisering? Har ni använt er av Skolverkets kommentarsmaterial.

Det kan vara så att kommentarmaterialet inte lockar till läsning varken språkligt eller layoutmässigt vid första ögonkastet, MEN om du kan din läroplan och vad den står för så har du möjlighet att göra din undervisning viktig på riktigt. Du kan utgå från elevernas intresse och behov, du kan skapa motivation och glädje. Det lockar väl till läsning? 

Lgr 11 har reviderats med skrivningar om digital kompetens som ska gälla från och med läsåret 2018/2019 är det obligatoriskt att följa den nya läroplanen. 

Våra lärare i fritids har läst och diskuterat Skolverkets kommentarmaterial "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå" och skrivit loggbok. Här nedan kan du ta del av deras samtal !

1 .I Lgr 11 återfinns 4 aspekter på digital kompetens. Vad innebär (hur tolkar du) dessa 4 aspekter och hur kan de komma till uttryck i undervisningen? 

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
Samhället blir mer digitaliserat. Vi blir mer beroende och sårbara. Var det bättre förr? Måste följa med i utvecklingen och ha kunskap...vad vi än tycker. Eleverna leker inte på samma sätt idag som förr. De träffas via sociala medier, har vänner runt hela världen. Undervisa eleverna om möjligheter och risker, hur de kan påverka en situation de vill förändra och hur digitala verktyg kan stödja processen. Göra föräldrar medvetna om hur det "digitala" är en del av undervisningen, men också uppmärksamma föräldrarna om vilka appar, spel och sociala medier som är aktuella/populära och deras barn använder.

Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
Vi behöver ge eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och se till att de har tillgång till digitala verktyg. Vi lärare behöver hålla i och fortsätta kompetensutveckla oss för att följa vårt uppdrag. Det behöver också finnas en progression i undervisningen.

Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
.Fortsätta med värdegrundsarbete tex högläsning och se UR´s filmer om källkritik. Samtala och fånga upp aktuella källkritiska frågor och dilemman. Arbeta med förhållningssätt, hur det jag gör i tex i sociala medier kan påverka andra på olika sätt både positivt och negativt. Hur vill jag att andra ska uppfatta mig? Ge eleverna strategier för att hantera information av olika slag. 
Att kunna lösa problem och omsätta idéer till handling
Ett sätt att arbeta med denna aspekt är att programmera med eleverna. Flera av oss har kommit igång med programmeringen, en del av oss har gått eller går kommunens utbildning och andra har lärt sig själv. 

2. Hur har du hittills arbetat i din egen undervisning för att utveckla elevernas digitala kompetens? Vilka av de fyra aspekterna av digital kompetens har du arbetat med?
Vi har arbetat med alla mer eller mindre, men den som vi arbetat minst med är Att förstå digitaliseringens påverkan på samhälle. Genom att läsa Få syn på digitaliseringen så är vi mer medvetna om vad kan och vad vi behöver förbättra, 
Detta är lite exempel på vad vi arbetar vi med nu:
- Källkritiken 
​- Book Creator, rita, skriva sagor, dokumentation osv
- Dokumentation 
- Mönster, bilder, tips på aktiviteter
- I-movie
- Instagram på fritids

3. Vilka digitala verktyg och medier har du tillgång till i din undervisning?
Det finns tillgång till lärplattor och ett fåtal datorer men de behöver förnyas och förtätas. 
Det finns möjlighet att boka vagn med datorer och lärplattor men eftersom klasslärarna också känner av bristen på datorer så vill fritids ogärna låna.

4 .Vilken kompetensutveckling upplever du att du behöver för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla en digital kompetens?
Fritidslyftet har gjort så vi blivit mer medvetna och kommit igång med många saker.. Vi vill är intresserad av lära mer om programmering, nya appar och webbapplikationer som passar vårt uppdrag.