Lärarna i förskoleklass har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson  och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Efter läsningen och kollegiala samtal har lärarna fått välja vilket arbetssätt de ville planera för. 

Jag var väldigt nyfiken inför den uppföljande träffen idag ifall det fanns någon som valt Storyline. Det var nämligen många som var inspirerade att pröva men det kändes också lite läskigt eftersom det var nytt och lärarna inte riktigt visst hur "kakan skulle smaka". Dessa tre kategorier av tematiska arbetssätt fick vi lyssna till idag.
1. Sagan
2. Storyline
3. En mix av Sagan, Storyline och eget skapande av text/berättelse.

​Lärarna fick idag beskriva sina reflektioner av det tematiska arbetssätt de valt. De fick i uppdrag att "sälja" sitt arbetssätt med stöd av frågeställningarna här nedan: Det var mycket professionella försäljare på träffen idag - lärarna lyckades skapa ett köpsug hos alla.

En bildpromenad - Vad är det?
Jag försöker ge lärarna förförståelse och möjlighet att pröva på sådant som vi sedan ska läsa om och som de själva ska testa i sin undervisning. Att få pröva på själv och känna till vad som förväntas ger större möjligheter att lyckas.

Vi började bildpromenaden genom att lärarna fick fem ledtrådar att klura på. Det skapar en nyfikenhet och lust inför det som kommer.

Efter ledtrådarna fick de möta denna roliga filur som heter Rolf och som våra yngre elever tycker om.

Därefter "modellade" jag en bildpromenad tillsammans med lärarna.

Till nästa träff ska lärarna:

1. - Se film från Ur Textsamtal och bildpromenader en föreläsning av  Anne-Marie Körling som är lärare, författare och tidigare läsambassadör - till det skrivs loggbok 

- Planera och genomföra en bildpromenad 
Stödmaterial finns i förskoleklassens mapp gemensamma mapp på driven. Alla lärare har även fått en ny boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf som är en fantastisk bilderbok.

- Fortsätta dokumentera processen med Storyline och Sagan enkelt m loggbok. Vad som fungerar bra/mindre och vad som går att utveckla/förbättra.

Vilka möjligheter ser förskoleklassens lärare med Sagan och Storyline i sin undervisning? Vilka möjligheter finns för att genomföra arbetssätten i praktiken? Vilka hinder kan finns för att genomföra dessa i praktiken?

Sagan
Att arbeta tematiskt med Sagan är något som lärarna i förskoleklassen gör och känner igen, texten vi läst bekräftar lärarna. Flera av lärarna kopplade även textinnehållet till vår inspirationsdag på kulturskolan v. 44 där vi fick gestalta klassiska visor. Lärarna i en samtalsgrupp diskuterade att de upplever att fler elever än förr inte känner igen de klassiska sagorna´. Att eleverna ibland kan ha svårt att namnge en favoritsaga? Det var lite oroande och kan behöva följas upp. 

Storyline i förskoleklassen?
Det råder lite olika tankar inför att genomföra Storyline i sin grupp. Varför? När vi diskuterade texten visade det sig att en del var taggade som attans och andra kände sig sugen men med viss tveksamhet till att genomföra Storyline i sin grupp. Jag har funderat över detta och kan förstå det. Vi har tillsammans identifierat att förskolelassens utvecklingsområde på kommunnivå är att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. 

Jag ser och hör att lärarna har kommit igång med mer estetiska uttrycksformer i sin undervisning än tidigare, speciellt musik. Jag tänker att det finns faktorer som  varit gynsamma för just musik. Vi startade hösten med en inspirationsdag på kulturskolan, där vi blev boostade med musik och dans. Därefter fick lärarna läsa en vetenskaplig artikel och diskutera texten och planera en aktivitet.

Vad är det då som gör att arbetssättet Soryline inte känns helt bekvämt att sätta igång? Vi har läst en vetenskaplig artikel och diskuterat texten, fått extra stödmaterial och även lite stöd för hur man kan tänka i planeringen. Vad saknas? Jag tänker att det är lite som med ett bakrecept, om du ska baka mockarutor så väljer du sannolikt det recept som du alltid lyckas med och som du vet smakar bäst. Kan man inte då blanda recepten dvs utgå från sitt favoritrecept och plocka det godaste från ett annat? Javisst! Det är nog den tryggaste vägen att gå, men när vi ska följa upp och utvärdera "receptet" (Storyline) så behöver alla ha följt samma recept. Möjligheterna med att pröva nya arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är att jag kan få syn på nya sätt att lära. Vad är riskerna med nya arbetssätt? Riskerna är ju inte så stora om jag fortsätter med samma recept. Jag kan förstå att man känner en viss tveksamhet eftersom man inte vet hur kakan ska smaka. Att göra annorlunda kräver hårt arbete och mod. Jag ser framemot vår nästa träff och jag tänker att goda recept brukar spridas, speciellt när man fått smaka på dem. 

s. 8 FÖRSKOLEKLASSEN – ETT KOMMENTARMATERIAL TILL LÄROPLANENS TREDJE DEL 

Fokus för förskoleklasserna den första tiden har varit att arbeta ihop gruppen, skapa en grundtrygghet där alla känner sig trygga och delaktiga. Vi har även diskuterat begreppen delaktighet och trygghet. Det är komplexa begrepp som kan betyda så  olika beroende på vem du frågar. Vad tänker en lärare på när hen hör begreppen? Vad tänker en förälder och en elev? Det är betydelsefulla begrepp att lyfta och diskutera. Vid våra kollegiala träffar har vi tid att diskutera på djupet mellan skolor och kollegor på skolan, det ger en möjlighet att skapa likvärdighet och samsyn i kommun. Flera förskoleklasser arbetar med högläsning och har på ett medvetet sätt förstärkt förståelsen genom att gestalta karaktärer och känslor, de har även arbetat med bildskapande. Dans och språklekar är också aktuellt ute i våra förskoleklasser.

Lärarna i förskoleklass får under hösten vid två tillfällen stöd och inspiration av Dans-Jenny från vår fina kulturskola. Lärarna som hittills haft besök av Jenny uttrycker att det ger dem inspiration och stöd för att själva komma igång. 

​Till nästa träff ska vi läsa texten Tematiska arbetssätt från Skolverkets lärportal. Inspirationsdagen i augusti på vår kommunala kulturskola har varit betydelsefull för att komma igång och vi ser framemot vecka 44 då vi ska till kulturskolan igen och boostas.

Skolverkets nya kartläggning i förskoleklass har givetvis varit mycket i fokus också. Lärarna uttrycker att materialet är bra, flera av uppgifterna påminner om sådant de gjort tidigare. Skolverkets material skapar en större likvärdighet eftersom vi har samma "sikte".

Inför Skolverkets kartläggningen
Lärarna i förskoleklass fick en "kick off" i augusti för att lärarna skulle lära känna materialet, upplägget,och uppgifterna. Tanken med träffen var att ge lärarna möjlighet att planera in det som en del i sin undervisning. 

Nuläge
Lärarna har kommit igång bra med genomförandet och det verkar som att de flesta har börjat med "Hitta språket", de har även kommit igång med "Hitta matematiken". 

Genomförande
Lärarna uttrycker att materialet är tidskrävande, men bra. Enligt Skolverkets anvisningar så ska kartläggningen genomföras under hösten, tidpunkten är valfri. I vår kommun har vi rekommenderat lärarna att komma igång tidigt. Materialet är inte konstruerat för att genomföras under våren, men det finns delar som lärarna i Kalix förskoleklasser ser anledning och nytta av att följa upp. Vi behöver före jul komma överens om vilka delar.

Uppföljning/Analys
Under höstlovet kommer vi ha en uppföljningsträff för att analysera resultatet av det genomförda. Vi kommer använda en gemensam mall. Skolverket kommer även att komma ut med dokumentationsstöd under våren.Skolverket kommer vara intresserade av att se hur vi följer upp våra åtgärder utifrån de resultat vi ser i kartläggningen. 

Estetiska uttrycksmedel som form för att lära sig något annat eller som ett innehåll i sig? I förskoleklassens undervisning används estetiska uttrycksmedel för olika syften. Lärarna uttrycker att de är mer medvetna nu och planerar för att förstärka och variera sin undervisning med stöd av estetiska uttrycksmedel.

Den estetiska aspekten i lärandet betonas tydligt i läroplanens skrivningar. Eleverna ska erbjudas e n variation av arbetssätt, uttrycksformer...
(s. 7 Förskoleklassen -Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del.)

Våra lärare i fritidshem och förskoleklass har vid sina kollegiala träffar uttryckt i samtal att det finns behov av att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med.

Vad diskuterade förskoleklassen vid sina gruppsamtal om Skolverkets text Estetiska lärprocesser av Ulla Alexandersson och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet?
- Texten ger en boost för att komma igång med estetiska lärprocesser.
- Estetiska uttryck är fantastiska hjälpmedel när vi ska bygga en trygg grupp och stark självkänsla. Till exempel pedagogisk drama där eleverna via rollspel kan få gå in i olika roller och få öva och känna med kroppen hur olika karaktärer i en bok är. 
- Förutom att läsa denna forskningsartikel så är det jättebra att få inspiration och övningstillfällen med kulturskolans musik och dans-lärare, det gör att steget till att själv få till det i sin undervisning inte känns lika stort.  
- Att samtala tillsammans utifrån en forskningsartikel ger idéer till hur man kan utveckla sin egen undervisning och stärker en i det man redan gör.
- Eftersom ett val hägrar så diskuterades mycket om arbetet med demokratiska förhållningssätt och värdegrundsfrågor, hur passande det är att arbeta med Sokratiska samtal där eleverna får öva sig på att uttrycka sina åsikter, våga ändra åsikt, lyssna och respektera varandras tankar och funderingar, att allas åsikter är lika mycket värda.
- Alla förskoleklasser önskade att få Bamses nya nummer som handlar om Demokrati.

Hur arbetar ni med de nya skrivningarna i Lgr 11 kring digitalisering? Har ni använt er av Skolverkets kommentarsmaterial.

Det kan vara så att kommentarmaterialet inte lockar till läsning varken språkligt eller layoutmässigt vid första ögonkastet, MEN om du kan din läroplan och vad den står för så har du möjlighet att göra din undervisning viktig på riktigt. Du kan utgå från elevernas intresse och behov, du kan skapa motivation och glädje. Det lockar väl till läsning?

Lgr 11 har reviderats med skrivningar om digital kompetens som ska gälla från och med läsåret 2018/2019 är det obligatoriskt att följa den nya läroplanen. 

Förskoleklasserna i Kalix har läst Skolverkets kommentarmaterial "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå" och skrivit loggbok. Här nedan kan ni ta del av deras samtal:

1 .I Lgr 11 återfinns 4 aspekter på digital kompetens. Vad innebär (hur tolkar du) dessa 4 aspekter och hur kan de komma till uttryck i undervisningen?

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
Förstå hur och att digitaliseringen påverkar människans situation. Att tekniken kan vara ett medel för att tex påverka politiker om skolmiljön. Om du förstår dig på tekniken ger det dig makt att påverka.
Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
Betydelsefullt att ge eleverna en tilltro till sin förmåga och kunskaper att använda digitala verktyg. Grundläggande kunskaper om programmering, det behöver inte vara digitalt utan börja analogt för att skapa förståelse. Diskutera programmering!
Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
Viktigt att börja arbete med källkritik tidigt. Denna punkt känns det som att vi kommit igång bra med. Vi har hitta ett bra materiel för förskoleklassen som vi använder och Sokratiska samtal bygger värdegrund och är en samtalsform som vi använder oss av i undervisningen.
Att kunna lösa problem och omsätta idéer till handling
Digitala medier kan stimulera barnen till kreativ problemlösning. tex hitta ritningar, få inspiration och komma vidare. 

2. Hur har du hittills arbetat i din egen undervisning för att utveckla elevernas digitala kompetens? Vilka av de fyra aspekterna av digital kompetens har du arbetat med?
- Skriva sig till läsning
- Använda lärplattor för dokumentation, filma, fota, skapa berättelser, söka information, googlemaps, - se och samtala tillsammans med elever
- Programmering
- Källkritik
- Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
- Datorer finns tillgängliga och har talsyntes

3. Vilka digitala verktyg och medier har du tillgång till i din undervisning?
- Datorer, men dessa är gamla och behöver bytas ut mot nya
- Lärplattor
- Projektor
- Möjlighet att låna BlueBot till programmering

4 .Vilken kompetensutveckling upplever du att du behöver för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla en digital kompetens?
- Bra med utbildningar i Kalix - Viktigt att hålla i och fortsätta!
- IT-kunnig på varje skola att kunna vända sig till är viktigt.
- Vidareutbildning inom digitalisering. Hur använda appar för att skapa film etc
- Programmering - Finns det möjlighet att någon lärare + elever som kommit igång bra kan hålla en kort föreläsning.

I fredag fick vi lyssna på Näsbyns reflektioner och erfarenheter av Skolverkets nya kartläggning för språkutveckling medvetenhet. I höstas läste alla förskoleklasser i Kalix  Nya språket lyfter för att få syn på vad vi ska ta sikte på och kunna planera undervisningen så att det blir en progressen. Flera uttryckte då en önskan om ett liknande material för förskoleklassen, därför kändes det väldigt lägligt när Skolverket meddelade att de ska ta fram en kartläggning som är sammankopplat med Nya språket lyfter. 

Näsbyns förskoleklass fick 10 veckor på sig att genomföra kartläggningen "Hitta språket" och deras reflektioner om materialet är att det är:

• Enkelt utformat med roliga övningar
• Lätt att göra med hela gruppen 
• Bra och tydliga beskrivningar av uppgifterna 
• Viktigt att planera in det som en del av den ordinarie undervisningen annars kommer det känna övermäktigt och skapa stress. 
• Bra stöd för få syn på elevernas förmågor/kunskaper om språkliga medvetenhet
• Bra stöd för hur lärarna kan planera den fortsatta undervisningen
• Bra stöd för att bygga progression till åk 1, anpassa undervisningen och utmana eleverna vidare
• Materialet skapar likvärdighet 
• Viktigt med tid för analys

Det ska bli spännande att se materialet. Våra förskoleklasser önskar att de fick materialet i god tid eftersom de vill sätta sig in i materialet för att kunna planera och göra det som en del av den ordinarie undervisningen.

I Kalix har vi köpt in Bamse nr 15 med temat Källkritik till alla förskoleklasser. Det var jätteskoj att serien gick hem hos eleverna, att de kunde koppla det lästa till deras verklighet. Handlingen i serierna gjorde det möjligt att ställa öppna frågor som bjuder in till samtal. Eftersom vi arbetat med högläsningen och lärarna har fördjupat sig i samtalsmodellen Sokratiska samtal kändes det naturligt att använda denna modell även till Bamse. Sokratisk samtal främjar goda relationer, förståelse för sig själv, sin omgivning och utvecklar förmågan att uttrycka sig och tänka tillsammans på ett demokratiskt sätt. 

Lärarna ser bara möjligheter att arbeta med källkritik i förskoleklassen. I den värld vi lever nu är det viktigt att rusta våra elever så de kan uttrycka sig och förstå sin omvärld på ett demokratiskt sätt där allas röst är lika värd. Det är också viktigt att känna till källan till information Det framgår också tydligt i Lgr 11 att detta ingår i deras uppdrag. Längre ner i bloggen hittar du Bamse-materialet eller här Serier i undervisningen

I Näsbyskolans förskoleklass har pedagogerna sedan en tid utgått från lärande lek i undervisningen. Det innebär att undervisningen utgår från elevernas egna intressen, och här har ett brevskrivande troll fått en central roll. Vill du veta mer om Lärande lek kan du gå med i gruppen Lärande lek i förskoleklass på Facebook.

Känner du dig tveksam att redan i förskoleklass arbeta med källkritik i undervisningen? Är det någonting du måste? Har dina elever nytta av det? 

Läs här nedan och fundera sedan hur du känner inför källkritik i förskoleklassen.

Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (Skolverket)
– Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning 
Det kursiva är taget från Lgr11 kapitel 3 Reviderad 2017. 

Eleverna i förskoleklassen ska också få möta ett innehåll som handlar om säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. Det kan handla om att eleverna ska ta ansvar för den egna kommunikationen, till exempel hur man uttrycker sig med text och bild i sociala medier och att utveckla förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för andra. Säker och ansvarsfull kommunikation omfattar också att ha ett kritiskt förhållningssätt vid kommunikation. I undervisningen kan eleverna få diskutera vilka möjligheter och eventuella risker som kan finnas med kommunikation via digitala verktyg. Här är det också möjligt att behandla hur viktigt det är med källkritik i samband med att eleverna hämtar information från digitala miljöer. Med det här innehållet kan eleven bland annat ges möjlighet att utveckla sin förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. (s. 16)

Svenskarna och Internet 2017
- undersökning av svenskarnas internetvanor 

• Åtta av tio tvååringar använder internet
• Barns användning av internet fortsätter att öka.
• Redan vid två års ålder använder en stor majoritet internet, 79 procent.
• Framförallt tittar de på tv och video men det är också populärt att spela spel och använda läroappar.
• Vid sex års ålder använder 98 procent internet.
• De minsta använder oftast surfplattor för att nå internet, 81 procent av 2–3- åringarna, med en lånad mobiltelefon på andra plats.
• Det är först i 10–11-årsåldern, när så gott som alla barn har en egen mobil, som internet i telefonen går om surfplattan.
• När barnen kommer upp i skolåldern blir det vanligt att använda internet både för att söka information och som en del av skolarbetet.
• Redan vid åtta års ålder söker en majoritet av barnen efter information på internet.
• Vid nio års ålder använder en majoritet internet i skolarbetet.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige 

Vad säger Lgr 11 Reviderad 2017

• I samtliga läroplaner för svensk grundskoleutbildning (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola) skrivs i kapitel 1, under rubriken Skolans uppdrag att Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
• Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
• Kritiskt tänkande och förhållningssätt uttrycks också i flera ämnens syften och i det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner. Ord som används är till exempel; bildanalys, olika aspekter av källkritik, kritiskt tänkande, kritiskt förhållningssätt och att kritiskt granska och reflektera.

Hur känner du nu? Kan man börja med källkritik i förskoleklassen? Hoppas du finner stöd i texten ovan för att komma igång med källkritik i förskoleklass. Hur kommer man ingång med källkritik i förskoleklassen? Här nedan får du lite tips på material som kan fungera.

Förslag på material till förskoleklassen - Källkritik

Läs! Förskoleklasser källspanar​ (Skolverket)

​Se filmerna! Den som heter informationssökning med elever tar upp förskoleklassen, annars är det svårt att hitta filmer som är specifikt för förskoleklassen.​

Bamse vill lära skolbarn om källkritik
I detta lektionsupplägg ger "Serier i undervisningen" förslag på hur elever med stöd av serier kan arbeta med begreppet källkritik och hur det går att kritiskt granska en källa samt våga ifrågasätta en källas trovärdighet. Målet med uppgifterna är att eleverna ska få kännedom om att information, oavsett kanal, inte alltid är sann. 

​Bamse nr 15 är slutsåld men här nedan kan du ladda ner vissa kapitel ur den och lärarhandledningen. 

​Källa: Serier i undervisningen