Inför föreläsningen så har alla fritidshem fått boken Fritidshemmets uppdrag där Jarko Tuisku & Margareta Schröder är författare. Vi har haft ett särskilt fokus på kap 4 att skapa delaktighet och inflytande. Varför läser vi om delaktighet och inflytande när vårt prioriterade utvecklingsområde är estetiska uttrycksformer? I kollegiala samtal mellan våra fritidspedagoger så är delaktighet och inflytande något som ofta lyfts fram, antagligen eftersom fritidshemmens uppdrag vilar på tre grundstenar Situationsstyrt - Upplevelsebaserat - Grupporienterat. Delaktighet och inflytande känns som ett område som alltid kommer vara aktuellt och en nyckelfaktor för att lyckas med uppdraget. 

Reflektioner efter föreläsningen och det lästa av Jarko
Efter föreläsningen fick fritidspedagogerna tänka enskilt kring tre frågeställningar, därefter tillsammans med sitt arbetslag och avslutningsvis alla tillsammans.

Handbok för superhjältar fortsätter göra succé hos våra elever 

Nu har alla våra fritidshem fått del 4 "Vargen kommer". Våra lärare i fritidshem har en långsiktig plan för hur de tänker fortsätta arbeta med böckerna "Handbok för superhjältar"

Det är viktigt att rusta våra elever så de kan uttrycka sig och förstå sin omvärld på ett demokratiskt sätt där allas röst är lika värd. Det framgår också tydligt i Lgr 11 att detta ingår i uppdraget. Lärarna använder sig mycket av samtalsmodellen - Sokratiska samtal. Denna samtalsmodell främjar goda relationer, förståelse för sig själv och andra
och utvecklar förmågan att uttrycka sig och tänka tillsammans på ett demokratiskt sätt. 

Vi har även sökt pengar från Skapande skola för författarbesök. Vi har fått klartecken från Elias och Agnes att de vill komma till Kalix, nu behöver vi bara kamma hem bidraget i april. 

Ny facklitteratur till våra fritidspedagoger. Vi tycker det är viktigt att våra fritidspedagoger har möjlighet att läsa och ta del av det senaste. Dessa två böcker är de senaste i bokhyllan
.
Den 18:e februari har vi dessutom nöjet att få lyssna på Jarko Tuisku, han kommer har ett särskilt fokus på hur vi skapar delaktighet och inflytande.

Våra lärare har valt mellan dessa två olika arbetssätt. För många kändes Storyline lockande att komma igång med, men det fanns också en osäkerhet eftersom det kändes nytt. Ungefär hälften av våra lärare i fritidshem valde Storyline, de andra Sagan. Många befinner sig i början av processen med temat, därför fick de dela med sig idag av sina reflektioner. Här nedan kan ni se våra frågeställningar.

Fritidspedagogerna har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson  och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Vi diskuterade texten i smågrupper.
Köper vi innehållet i texten? Håller vi med författarna? Är det något i texten vi är oense om? Ser vi möjligheter att genomföra arbetssätten i praktiken? Ser vi svårigheter att genomföra arbetssätten i praktiken?

Sagan  
Att arbeta tematiskt med Sagor ser fritidspedagogerna bara möjligheter med - Nemas problemas! Modellen som beskrivs i texten känns inte främmande och inte heller ogripbar. De flesta fritidshemmen i Kalix högläser och samtalar om boken "Handbok för superhjältar" så det vår många som tänkte på den när de läste. Sagan är toppen att arbeta med till värdegrundsfrågor. Sagoläsning bidrar till att utveckla det sociala, emotionella och kognitiva färdigheter. Lärarna i fritidshemmen lyfter högläsningens många funktioner. Ibland läser vi med syfte att samtala om värdegrundsfrågor, att eleverna ska blir mer medveten om hur man kan lösa konflikter eller känsliga situationer. Ibland läser vi för att eleverna har behov av att få slappna av och bara njuta av högläsning. Möjligheterna är många, det är vår fantasi som begränsar oss. Val av titel på sagan/boken är självklart avgörande för resultatet. 

Storyline
Alla har hört talas om Storyline, många har fått nosa på Storyline i sina utbildningar men ingen av oss på Fritidslyftet hade prövat det i praktiken. Alla kände sig inspirerade av Storyline och positiva till arbetssättet. Fördelar med Storyline som fritidspedagogerna lyfte var:
- delaktighet och inflytande
- elevnära
- att man kan arbeta med flera förmågor
- när man utgår från elevernas intresse och behov så skapar man motivation
- arbetar praktiskt - estetiska uttrycksformer
- möjlighet att integrera flera ämnen tillsammans

Hur får man till Storyline i praktiken?
Det känns så stort! Oj oj! Vi har uppmuntrat varandra att vara modiga, att våga pröva något nytt där vi inte vet hur det ska sluta. Vad kan hända? Vi får helt enkelt lära av varandra och tillsammans - kollegialt lärande! Det blir verkligen spännande och lärorikt. Planera vilket lärande du vill få in i din Storyline. Utgå från din planering och fundera vilken plats/story som skulle passa. Här nedan har du olika stöd för att komma igång.
​
Stödmaterial för att komma igång med Storyline
Vill du vara modig och bygga en gata eller plats i Minecraft så kan du få tips här på elevcraft.se eller ta hjälp av elever på din egen skola.

Vid vår första träff i höstas diskuterade vi innehållet i artikeln ​Estetiska lärprocesser och lärarna gjorde en pedagogiska planering för genomförande av ett tema/arbetsområde där estetiska uttrycksformer ingår. 

Vid vår andra träff fick lärarna i fritidshemmet ​beskriva och diskutera den genomförda aktiviteten med stödfrågorna nedan.

De flesta fritidshemmen har startat terminen med att bygga goda relationer i sina nya och gamla grupper och flera fritidshem har genomfört elevintervjuer. Elevintervjun ger bra underlag för att kunna planera verksamheten utifrån elevernas intressen och behov, dessutom ger intervjun underlag för att göra sociogram. Fritidshemmen har kommit igång bra med att införa mer estetiska uttrycksformer i sin undervisning och de inspireras av att höra hur andra fritidshem i kommun har kommit igång. Lärarna lyfter vikten av att vara tydlig med vad aktiviteten går ut på, att det är bra att genomföra aktiviteten flera gånger så eleverna ges möjlighet att öva och lära sig. Många fritidshem har genomfört aktiviteterna under samverkanstiden och en del även på eftermiddagen,

Till nästa träff ska vi läsa texten Tematiska arbetssätt från Skolverkets lärportal. Inspirationsdagen i augusti på vår kommunala kulturskola har varit betydelsefull för att komma igång och vi ser framemot vecka 44 då vi ska till kulturskolan igen och boostas.

Här är några av de genomförda aktiviteterna

• Robot och slajm (av Malin Huuva från Kulturskolan )

När slajm musiken spelas är det bara slajmet som rör sig. Slajmet rör sig låååångsamt med så stora och slajmiga rörelser som möjligt. När robot musiken spelar är det bara robotarna som rör sig. Robotarna har dåliga batterier och rör sig ryckigt och fastnar ibland i rörelsen. När slajmet tar i en robot förvandlas roboten till slajm. När alla blivit slajm är leken över. Första gången slajmmusiken spelas får slammet inte ta någon. 
Det går också att testa att slajmet måste sitta ihop i varandra. 
(Låten finns din mail)
​

• Sång memory (av Malin Huuva från Kulturskolan )

Två personer (spelarna) går ut ur rummet medan de andra får varsin sång, antingen text på en lapp eller en bild.  Kolla alltid så alla kan alla sånger. De två ”spelarna” kommer in och turas om att försöka hitta par. De går fram till en person i taget och personen ska då SJUNGA sin sång. En fras räcker gott :) 
Vi turas allt om, oavsett om en hittar ett par eller ej. 

• Gå i puls (med trumma som håller pulsen) (av Malin Huuva från Kulturskolan )

Gå lika många steg som siffran på golvet visar.
Först låg lapparna i sifferordning så vi gick 1-2-3 osv. Sedan bytte vi plats på siffrorna. 

• Rollspel

Eleverna delas in i små grupper och tilldelas ett dilemma tex. bråk vid kapplastavarna som de sedan får spela upp och visa hur de löser bråket. De samtalar om olika lösningar och eleverna ges möjlighet att öva konfliktlösning i situationer som är förekommer i deras vardag.

• Bild 

De flesta fritidshem arbetar med boken Handbok för superhjältar. En del fritidshem gett sina elever i uppdrag att skapa egna superhjältar. Ett fritidshem hade målat till musik.

Vid fritidshemmens kollegiala träffar förra året framkom det i samtal att det finns behov av att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. 

Utifrån lärarnas uttryckta behov så startade vi upp denna termin men en kick-off full av inspiration med dans och musik från vår fantastiska Kulturskola. För att hålla i tråden och komma igång så har vi även läst artikeln Estetiska lärpocesser av Ulla Alexandersson och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet.

"Vi känner omvärlden via kroppen, genom beröring, lukt, smak, syn och hörsel. Kroppen har ett eget ”minne”. Våra erfarenheter sätter sig i kroppen och det är genom kroppen vi först möter och upptäcker världen. Vi upptäcker världen med våra ögon, öron och händer. (Alexandersson, 2001)"

Fredag den 31: augusti
Samtal om text och planera sin undervisning med stöd av texten.
Lärarna i fritids samtalade om texten Estetiska lärprocesser med stöd av sin loggbok.

• Lärarna fick diskutera innehållet i mindre grupper. 
• En samtalsledare såg till att alla kom till tals och fick lyfta något ur loggboken.:
• Fanns även extra diskussionsfrågor:

- Vilka olika estetiska uttryckssätt arbetar ni vanligtvis med i undervisningen?
- Vilka styrkor ser ni med dessa?
- Vad kan utvecklas i er undervisning?

I samtalen kom det fram att lärare i fritids överlag är bra på att använda olika uttrycksformer i undervisningen. Dans och musik är det som vi behöver utveckla. Många upplevde att texten gav dem en boost att komma igång ännu mer. Vid samtalen kom idéer om hur vi kan använda estetiska uttryck tex. pedagogisk drama på ett kompletterande sätt till högläsning av boken Handbok för superhjältar.  

När vi skulle planera undervisningen utifrån texten och den egna barngruppens behov så valde de flesta att använda estetiska uttrycksformer som ett uttrycksmedel som form för att lära sig något annat eller bearbeta innehåll än som ett innehåll i sig.

Många lärare kopplade sitt mål i planeringen till denna skrivning ur kap 4 ur Lgr11
"I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga." s.24

Hur arbetar ni med de nya skrivningarna i Lgr 11 kring digitalisering? Har ni använt er av Skolverkets kommentarsmaterial.

Det kan vara så att kommentarmaterialet inte lockar till läsning varken språkligt eller layoutmässigt vid första ögonkastet, MEN om du kan din läroplan och vad den står för så har du möjlighet att göra din undervisning viktig på riktigt. Du kan utgå från elevernas intresse och behov, du kan skapa motivation och glädje. Det lockar väl till läsning? 

Lgr 11 har reviderats med skrivningar om digital kompetens som ska gälla från och med läsåret 2018/2019 är det obligatoriskt att följa den nya läroplanen. 

Våra lärare i fritids har läst och diskuterat Skolverkets kommentarmaterial "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå" och skrivit loggbok. Här nedan kan du ta del av deras samtal !

1 .I Lgr 11 återfinns 4 aspekter på digital kompetens. Vad innebär (hur tolkar du) dessa 4 aspekter och hur kan de komma till uttryck i undervisningen? 

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
Samhället blir mer digitaliserat. Vi blir mer beroende och sårbara. Var det bättre förr? Måste följa med i utvecklingen och ha kunskap...vad vi än tycker. Eleverna leker inte på samma sätt idag som förr. De träffas via sociala medier, har vänner runt hela världen. Undervisa eleverna om möjligheter och risker, hur de kan påverka en situation de vill förändra och hur digitala verktyg kan stödja processen. Göra föräldrar medvetna om hur det "digitala" är en del av undervisningen, men också uppmärksamma föräldrarna om vilka appar, spel och sociala medier som är aktuella/populära och deras barn använder.

Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
Vi behöver ge eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och se till att de har tillgång till digitala verktyg. Vi lärare behöver hålla i och fortsätta kompetensutveckla oss för att följa vårt uppdrag. Det behöver också finnas en progression i undervisningen.

Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
.Fortsätta med värdegrundsarbete tex högläsning och se UR´s filmer om källkritik. Samtala och fånga upp aktuella källkritiska frågor och dilemman. Arbeta med förhållningssätt, hur det jag gör i tex i sociala medier kan påverka andra på olika sätt både positivt och negativt. Hur vill jag att andra ska uppfatta mig? Ge eleverna strategier för att hantera information av olika slag. 
Att kunna lösa problem och omsätta idéer till handling
Ett sätt att arbeta med denna aspekt är att programmera med eleverna. Flera av oss har kommit igång med programmeringen, en del av oss har gått eller går kommunens utbildning och andra har lärt sig själv. 

2. Hur har du hittills arbetat i din egen undervisning för att utveckla elevernas digitala kompetens? Vilka av de fyra aspekterna av digital kompetens har du arbetat med?
Vi har arbetat med alla mer eller mindre, men den som vi arbetat minst med är Att förstå digitaliseringens påverkan på samhälle. Genom att läsa Få syn på digitaliseringen så är vi mer medvetna om vad kan och vad vi behöver förbättra, 
Detta är lite exempel på vad vi arbetar vi med nu:
- Källkritiken 
​- Book Creator, rita, skriva sagor, dokumentation osv
- Dokumentation 
- Mönster, bilder, tips på aktiviteter
- I-movie
- Instagram på fritids

3. Vilka digitala verktyg och medier har du tillgång till i din undervisning?
Det finns tillgång till lärplattor och ett fåtal datorer men de behöver förnyas och förtätas. 
Det finns möjlighet att boka vagn med datorer och lärplattor men eftersom klasslärarna också känner av bristen på datorer så vill fritids ogärna låna.

4 .Vilken kompetensutveckling upplever du att du behöver för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla en digital kompetens?
Fritidslyftet har gjort så vi blivit mer medvetna och kommit igång med många saker.. Vi vill är intresserad av lära mer om programmering, nya appar och webbapplikationer som passar vårt uppdrag. 

Skolinspektionens viktigaste iakttagelser
Fritidshemmets undervisning behöver i större utsträckning:
- Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. 
- Ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande.
- Stimulera eleverna till matematiska resonemang.
- Ge eleverna möjligheter att få ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud.
- Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre processer.

Rektorerna behöver i större utsträckning:
- Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande.
- Organisera verksamheten så att den stödjer samarbete och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan.

Förbättra utvecklingen av undervisningens kvalitet. 

Källa: Skolinspektionen

​
​Lyssna på Ann-Marie Körling i denna podcast på Inläsningstjänst och få inspiration för hur du som lärare, förälder eller vuxen kan sprida läslust. Jag blev jättenyfiken på hennes nya bok Väck läshungern! Är den lika bra som Den meningsfulla högläsningen? Säkert!

Läs så det syns och läs så det hörs, säger Ann-Marie Körling.

Kan man säga att fritidspedagoger har ett inbyggt källkritiskt förhållningssätt? Vad tycker du? Ingår det i fritidspedagogernas uppdrag att undervisa om källkritik? Har du koll på det? Vem ansvarar för att lära ut eleverna källkritik? Vill du veta och ha stöd för källkritik i din fritidspedagogiska undervisning så läs här nedan.

Flera av våra fritidspedagoger använder UR:s material om källkritik Hur vet du det? och tycker att det fungerar bra för åk. 1-3, Fritidspedagogerna tycker dock att det skulle  underlätta eller kanske bli en mjukare start om de haft en skönlitterär text vid uppstarten, tex Bamse med temat Källkritik som våra förskoleklasser använder. Det är troligt att Bamse kommer ut med en ny tidning med temat Källkritik eftersom den har gjort succé. Lärare på skolorna behöver kommunicera med varandra så eleverna inte får möta samma material i olika årskurser.

Under hösten har fritidspedagogerna läst om Sokratiska samtal och nu använder flera samtalsformen i sin undervisning,  Sokratisk samtal främjar goda relationer, förståelse för sig själv, sin omgivning och utvecklar förmågan att uttrycka sig och tänka tillsammans på ett demokratiskt sätt. Att fortsätta med källkritik kändes därför passande också med tanke på det nya kommentarsmaterialet från Skolverket Få syn på digitaliseringen.

Fritidspedagogerna ser bara möjligheter att arbeta med källkritik. Värdegrunden har alltid varit viktigt i fritidspedagogernas verksamhet, därför känns det naturligt för dem att väva in källkritik i undervisningen. Eftersom vi lever i ett informationssamhälle så ser alla betydelsen av att lyfta detta i sin undervisning, men de lärare som undervisar har inte själva fått undervisning eller kunskap om källkritik, därför är det bra med olika stödmaterial, filmer, texter och såklart kollegiala samtal för att komma igång.
I UR:s material Hur vet du det? finns det fem superfrågor som ska sitta i ryggmärgen,
Här får du fem källkritiska frågor att plugga in:
- Hur gick det till?
- När kom nyheten?
- Vem berättade det för dig?
- Vad hände egentligen?
​- Varför berättade någon det för dig?

Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (Skolverket)
– Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning 
Det kursiva är taget från Lgr11 kapitel 4 Reviderad 2017. 

Digital teknik har ökat individens möjligheter att kommunicera och att skaffa sig kunskap om sin omgivning, vilket ger möjligheter men också kan medföra risker. Genom till exempel sociala medier kan man snabbt påverka andra och själv bli påverkad. I det centrala innehållet betonas speciellt vikten av att ta ansvar för sina handlingar med innehållspunkterna hur ord och yttranden kan uppfattas och påverka en själv och andra samt säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang. Det handlar bland annat om att ta ansvar för hur man uttrycker sig i olika kommunikativa sammanhang. Eleverna kan också få reflektera över vilka möjligheter och eventuella risker som kan finnas med kommunikation via digitala verktyg. Här är det också möjligt att diskutera vad man väljer att lägga ut i olika forum och vilka konsekvenser, goda som dåliga, detta kan få. Det är också möjligt att samtala om hur viktigt det är med källkritik i samband med att eleverna
hämtar information från digitala miljöer.

Svenskarna och Internet 2017
- undersökning av svenskarnas internetvanor 

• Åtta av tio tvååringar använder internet
• Barns användning av internet fortsätter att öka.
• Redan vid två års ålder använder en stor majoritet internet, 79 procent.
• Framförallt tittar de på tv och video men det är också populärt att spela spel och använda läroappar.
• Vid sex års ålder använder 98 procent internet.
• De minsta använder oftast surfplattor för att nå internet, 81 procent av 2–3- åringarna, med en lånad mobiltelefon på andra plats.
• Det är först i 10–11-årsåldern, när så gott som alla barn har en egen mobil, som internet i telefonen går om surfplattan.
• När barnen kommer upp i skolåldern blir det vanligt att använda internet både för att söka information och som en del av skolarbetet.
• Redan vid åtta års ålder söker en majoritet av barnen efter information på internet.
• Vid nio års ålder använder en majoritet internet i skolarbetet.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige

Vad säger Lgr 11 Reviderad 2017

• I samtliga läroplaner för svensk grundskoleutbildning (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola) skrivs i kapitel 1, under rubriken Skolans uppdrag att Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
• Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
• Kritiskt tänkande och förhållningssätt uttrycks också i flera ämnens syften och i det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner. Ord som används är till exempel; bildanalys, olika aspekter av källkritik, kritiskt tänkande, kritiskt förhållningssätt och att kritiskt granska och reflektera.

​Hoppas du finner stöd i texten ovan för att komma igång med källkritik i fritidshemmet. Hur kommer man ingång med källkritik i fritidshemmet? Här nedan får du lite tips på material som kan fungera.

Förslag på material till Fritidshemmet - Källkritik
Läs! Förskoleklasser källspanar​ (Skolverket)
​Se filmerna! 

Källkritik med Ur Hur vet du det?

• Handledningen ger tips på frågeställningar och uppgifter att fortsätta arbeta med efter att ni har sett programmen.
• Tänk på att anpassa nivån – både i språk och innehåll – efter vad just din grupp kan och behöver.
• Källkritik lär man sig bäst genom att praktisera det. Programmet är en ingång till några områden som det är bra att eleverna är extra uppmärksamma på, men det är minst lika viktig att använda ett källkritiskt förhållningssätt i vardagen.
• Visa gärna exempel på det som Jenny och Kjell tar upp i programmet.
• Håll ögon och öron öppna och nöt in de fem superfrågorna: Hur gick det till? När kom nyheten? Vem berättade det för dig? Vad hände egentligen? Varför berättade någon det för dig?

​Här hittar du alla program i serien Klicka! Hur vet du det?
Här nedan kan du ladda ner lärarhandledningen till Hur vet du det? 

Källkritik - Mellanstadiet och ibland yngre
Granska alltid själv materialet du ska använda så att det passar just din elevgrupp.
​
En film för barn och unga som vill lära sig mer om källkritik. Metros Viralgranskaren och organisationen Nätmarta har tagit fram filmen som en del av skolmaterialet Lilla Viralgranskaren, som du hittar här:Lilla viralgranskaren

I Kalix kommun har vi kommunlicens på NE-Skola och där finns Temapaketet lär dig grunderna i källkritik. Hur bedömer man om information är tillförlitlig? Vilka olika typer av källor finns det? Vad händer när en berättelse vandrar genom flera personer? Hur söker man bäst på Internet? 

I filmen här nedan kan du få mer inspiration av Helena Makkonen Schöndell från Kronaskolan. Helena beskriver hur hon arbetade med källkritik på mellanstadiet.