 Stöttning ger vi alla elever från början och är inte stöd eller hjälp som sätts in först när man ser att en elev hamnar i svårigheter eller misslyckas. Att ge stöttning är att ge alla elever möjligheten att lyckas. Tanken med rätt typ av stöttning är att successivt ska eleven klara allt mer på egen hand. Om du tänker Scaffolding som en metafor för byggnadsställning så blir det rätt tydligt att vi från början har en byggnadsställning och den har man till bygget är färdigställt. Hur länge byggnadsställningens olika delar behöver finnas kvar ser olika ut för alla elever. Lärarna har sett filmer och läst Inkluderande undervisning i förskoleklass av Catarina Andishamand och Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd i förskoleklass av Johanna Lundqvist. I texten Inkluderande undervisning i förskoleklass lyfter de frågor du kan ställa i ditt arbete:
Detta lyfter lärarna i textsamtalen:
I texterna vi läst tog författarna upp kategoriskt perspektiv och relationellt perspektiv. Om du har ett kategoriskt förhållningssätt så kan man förenklat säga att du du tycker alla elever ska följa en viss norm och de som inte gör det tycker du ska plockas ut från gruppen för att få stöd av specialpedagog eller speciallärare. Problemen ligger hos eleven. Om du har ett relationellt förhållningssätt ser du olikheter som en tillgång och funderar hur du kan anpassa din undervisning bättre så att alla elevers behov kan tillgodoses. Läraren är självreflekterande och lägger inte utmaningarna på eleverna utan funderar istället för hur hen kan föbättra sin undervisning. Relationellt förhållningssätt genomsyrar styrdokumenten och det förebyggande och främjande arbete som vi har i skolan. Ett rollspel utformat av Lena Lindvall, specialpedagog i Kalix kommun. Lärarna fick lösa ett Case genom rollspel. Lärarna delades in i par. En fick vara Relationella och den andre Kategorika.      Digitala verktyg som lyfter och stöttar undervisningen Texterna och filmerna vi läst lyfter olika digitala verktyg som kan stötta och höja undervisningen. Mycket av de olika funktioner och appar som lyfts i filmerna har vi tillgång till i Kalix kommun. Vi har dessutom fått ett flertal Chromebooks till varje förskoleklass. Det lärarna har önskat är att få lära sig ett eller flera kreativa appar som de kan använda på Chromebooks. I dagsläget har vi ingen kommunlicens på Widgetonline där du kan skapa bildstöd på ett enkelt sätt, däremot har våra specialpedagoger tillgång till Widgetonline så du kan ta kontakt med hen. Book Creator
Voki För Voki gratisversion som vi använder har jag inte hittat något enklare sätt att bjuda in elever som i Book Creator.. Tyvärr är det lite tidskrävande att skapa användare för alla elever.
0 Kommentarer
Hur fungerar undervisningsaktiviteter som ett pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas lärande i praktiken? Våra lärare lyfter en mängd olika lekfulla aktiviteter som främjar lärande på ett engagerande sätt. Några lärare använder olika fiktiva figurer (handdockor) i undervisningen. Eleverna fångas fantastiskt av dessa olika figurer och det ger eleverna också en "verklig" mottagare för deras arbeten. En del förskoleklasser använder dessa figur till att presentera aktiviteter från Skolverkets kartläggning. Lärarna har i sina undervisningsaktiviteter använt sig av estetiska lärprocesser och en del har även på ett medvetet sätt arbetat med normer och värden. En kort föreläsning av texten Bedömning i förskoleklass - att synliggöra, följa och stimulera elevens kunskapsutveckling av Anette Bagger, och Hanna Plamér. Texten var en av de bästa hittills och hade tyvärr inte hunnit komma ut i webbkursen i tid så våra lärare hann läsa den själv, Lärarna fick därför en föreläsning av innehållet och uppdrag medan de lyssnade att notera något de instämmer i och något de funderar över. Detta noterade våra lärare:
Sambedömning i förskoleklass - Skapa en tolkningsgemenskap När är garantin fullgjord för Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser? Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att: - skolan har genomfört de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöden samt nationella proven, - gjort en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling när en sådan ska göras, - planerat och vidtagit de insatser som en sådan bedömning föranleder, - följt upp vidtagna extra anpassningar för att säkerställa att de gett resultat - överfört resultatet av uppföljningen till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Huvudmannen ansvarar för att det finns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att uppfylla garantin. Vi repeterade begreppen indikation och befara.  Hur sambedömer vi Skolverkets kartläggning i förskoleklass?
Vi kände ett behov av att diskutera våra bedömningar gemensamt eftersom vi inte gjort det tidigare och vi är ovana med begreppen och hur vi tolkar dem? Det som skiljer sig mot sambedömningen vi gör vid Nationella prov är att vi förskoleklassens kartläggningar har vi inga fysiska dokument att analysera utan det är lärarnas iakttagelser och samlade dokumentation som vi utgår ifrån. Lärarna fick beskriva vilken aktivitet(er) som ligger till grund för deras bedömning, om de i bedömningen indikerar, befarar eller att eleven behöver extra utmaningar. Vi hade jättebra diskussioner och det blev väldigt tydligt i våra samtal hur olika samarbetet med specialpedagogen ser ut på våra skolor. Det är inte så konstigt eftersom detta är nytt för dem också och vi behöver skapa ny rutiner på skolorna, naturliga möten mellan lärarna i förskoleklass och våra specialpedagoger. I våra kollegiala samtal blev det också tydligt att lärarna gör extra anpassningar under arbetets gång och några lärare hade också kallat till EHT-möte för elever där de befarar. Det visar att kartläggningen får direkta effekter, det vi behöver utveckla är vår dokumentation av extra anpassningar och våra uppföljningar av effekterna. Vi hade några elevexempel som hamnade i gråzonen och som var lite kluriga att bedöma. I dessa exempel handlade det ofta om språket, en elev hade talsvårigheter och en annan hade annat modersmål. När ska samråd med specialpedagogisk personal ske? (enligt Skolverket) Genom kartläggningsmaterialen kan läraren i förskoleklass få indikation på att en elev är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid en sådan indikation gör läraren en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Exempel på indikationer finns i kartläggningsmaterialen. Om det genom användning av kartläggningsmaterialen, eller på annat sätt, framkommer att det kan befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås sätts extra anpassningar in skyndsamt. Det kan även vara aktuellt med en anmälan till rektor om att en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd behöver göras. Vid behov av särskilt stöd gäller nuvarande reglering med dokumentation i åtgärdsprogram. Exempel på skäl att befara att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås anges i kartläggningsmaterialen. Om den särskilda bedömningen visar att en elev är i behov av extra anpassningar planerar läraren dessa i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. De extra anpassningarna genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. De följs upp kontinuerligt för att säkerställa att de är effektiva. I slutet av förskoleklass följer läraren upp stödinsatserna i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppföljningen överlämnas till mottagande lärare.  Förskoleklassens lärare har läst och skrivit digital läslogg till Skolverkets text Förskoleklassens uppdrag som finns i webbkursen Följa och främja lärande i förskoleklass. De har även observerat sina elevers egeninitierade lek för att få syn på vilka lekar som används och hur. Vad leker eleverna? Finns det lekar där många elever leker tillsammans oavsett genus, ålder, nyanlända elever eller annan aspekt som kan ha betydelse för delaktigheten. Vad var mest intressant i den digitala läsloggen? Lärarna fick välja den läslogg som de tyckte var viktigast eller mest intressant att diskutera, det kunde även vara deras egen läslogg. I grupperna diskuterades det mycket om förutsättningarna för att lyckas med sitt uppdrag, om det dubbla uppdraget att lärarna i förskoleklassen även har stor del av sin tjänst i fritidshemmet på eftermiddagen. Tid för uppföljning och reflektion uttrycker många att de saknar. Lekens roll i förskoleklssen Vi hade väldigt intressanta samtal om leken. Ett stycke i texten Förskoleklassens uppdrag provocerande eller kändes missvisande. Våra lärare i förskoleklass tyckte inte det stämde med deras undervisning. s. 6 Förskoleklassens Uppdrag Studier pekar också på att det tycks vara svårt för lärarna i förskoleklassen att använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barns lärande och språkutveckling. Elever i förskoleklassen ges inte i någon större utsträckning möjligheter att genom lek vara delaktiga i lärandesituationen (Simeonsdotter, 2009) och då detta görs så omvandlas leken till en ”skollik form” (Botö, 2018). En förklaring till detta kan vara att förskoleklasslärarna inte ser leken som ett redskap i undervisning mot lärandemål (Einarsdottir, 2014). Man skiljer på lek och lärande. Ovanstånde citat skapade intressanta samtal om leken. Hur tänker och möjliggör vi för lek? Vad är fri lek? Finns det fri lek? Om ni har fri lek vad gör ni medans eleverna leker? Hur tänker vi kring målstyrda lekar? När har vi det? Våra lärare uttrycker en medvetenhet om lekens roll och dess betydelse för lärandet. - Okej vi har förstått att Lärande Lek är väldigt framgångsrikt och i texten vi läst framhåller ju även Skolverket leken. Är det tänkt att alla ska arbeta så? Den frågan ställdes och jag kan förstå frågan och varför den ställdes. I förskoleklassen är det skollagen och Läroplan för grunskolan, förskoeklassen och fritidshemmet som ligger till grund för verksamheten. Uppdraget har förtydligats på många sätt när förskoleklassen fick ett eget kapitel i Lgr11. Skolverkets kommentarsmaterial varit till stor hjälp att förtydliga det kompakta innehåll som beskrivs i tredje kapitlet. Det är också tydligt att Skolverket har lyft fram lekens betydelse i förskoleklassen. Men du som lärare väljer själv hur du ska använda dig av leken i din undervisning, Undervisningen i förskoleklassen förenar förskolans och skolans pedagogiska traditioner där leken ofta används som bas för lärande. Att möta elevernas nyfikenhet och vilja att utforska och lära genom lek är betydelsefullt i undervisningen. (s. 9 FÖRSKOLEKLASSEN – ETT KOMMENTARMATERIAL TILL LÄROPLANENS TREDJE DEL)   Den 16:e augusti fick alla lärare i Kalix kommun en Introduktion till Skolverkets Hitta språket och Hitta matematiken och vad läsa, skriva, räkna - garantin innebär för förskoleklassen. Lärarna i förskoleklass har tagit viss del av Skolverkets material om garantin. Vi tänker att vi genom att använda Hitta språket och Hitta matematiken och följa upp resultaten kommer lära oss mera om vad garantin innebär i praktiken.  . Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid! Under Förskoleklasslyftet där vi träffas fem gånger under hösten och tre gånger under våren kommer vi ha ett särskilt fokus på Skolverkets kartläggning i förskoleklass. Vi kommer även ta del av Skolverkets Webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass Reflektioner från andra träffen den 6:e september Roligt att alla hade kommit igång så bra med Skolverkets kartläggning. En del av er hade varnats av fritidspedagogerna för ”hjärnsmälta” inför träffen, men jag upplevde att ni kände igen er i de digitala miljöerna i Google och att ni kom igång bra med SKA-arbetet. Det är oftast första delen i SKA-arbetet som upplevs svår och det kan bero på vilka underlag vi har och att vi kan känna att vi saknar underlag. Flera av er hade fått underlag från er rektor och det underlättade. Inför träffen hade du även läst Skolverkets text Undervisning i förskoleklass av Lina Lago, Helena Ackersjö och Sven Persson, som handlar om hur undervisningen i förskoleklass är organiserad enligt forskning. I den digitala läsloggen i portalen Förskoleklasslyftet kan du läsa vilka citat dina kollegor valt ut och hur de tänker om citatet. Uppdrag till nästa träff fredag den 11 oktober kl. 8.30 - 12.30 Pergolan
Första gången jag deltog på en bildpromenad var på en Skolverkskonferens med Gunilla Molloy. Jag trodde vi skulle vandra runt, se på bilder och ha explicita samtal i god textsamtalsanda. Men riktigt så var det inte. En bildpromenad är ett gemensamt samtal som leds av läraren på ett strukturerat sätt utifrån syfte och innehåll, Ett roligt och engagerande sätt att samtala om text där alla är delaktiga. Här kan du läsa mer om bildpromenader:
Syfte med bildpromenad
Vid förra träffen fick våra lärare delta i ett textsamtal för att få förförståelse. Därefter fick de i uppdrag att se föreläsningen här ovan av Anne-Marie Körling, läsa exempel på genomförda bildpromenader och genomföra bildpromenader i sin egen undervisning. Istället för att delge varandra som vi oftast gör så fick lärarna diskutera filmen, texten och sina erfarenheter från praktiken i smågrupper med stöd av ett VENN-diagram. VENN-diagram  Här är en sammanfattning av lärarnas reflektioner
Bildpromenader i förskoleklassen har gjort succé och det var fantastiskt roligt att ta del av lärarnas erfarenheter. Roligt att lärarna fick upptäcka de positiva effekter bildpromenader kan ha för elevernas lärande, att det Körling sa även inträffade i våra lärares undervisning. Bildpromenader är ett sätt att samtala om text, en text kan även vara en bild. Vi har tidigare läst om andra forskningsbaserade modeller för textsamtal tex sokratiska samtal. Beroende på vad syftet är med samtalet så kan olika samtalsmodeller passa olika bra, För att bli trygg med ett arbetssätt eller en modell är det betydelsefullt att få öva mycket på den så att man känner sig trygg och säker i den. Av den anledningen så övade vi tillsammans igen på en ny bok som heter GROPEN.av Emma Adbåge. Den här boken har fantastiska bilder och innehåll som passar jättebra för förskoleklassen, den har ett innehåll som helt säkert kommer skapa engagerande samtal. Alla förskoleklasser har fått ett eget exemplar av boken för att kunna samtala i sina klasser. Denna aktivitet gjorde vi före vi började arbeta med Gropen. Jag tänker att aktiviteter före läsning ska bidra till förförståelse. Aktivitet före bildpromenad En kreativ associationsövning för att skapa en dikt (och förförståelse) 1. Skriv upp ordet - GROPEN 2. Fråga - Vad tänker du på när du hör orden GROPEN? 3. Aha - Du tänker grylligt 4. Vad tänker du på när du hör ordet grylligt? 5. Aha - du tänker smutsigt 6. Vad tänker du när du hör ordet smutsigt? 7. Ok - du tänker höst 8. Bra då ska vi skriva in orden här ovan i kronologisk ordning, se här nedan hur din dikt blir när vi skriver in orden. Det är okej att böja orden om det behöver. 1. Jag är gryllig 2. Du är smutisg 3. Det känns som höst Efter associationsövningen började vi öva bildpromenad till GROPEN i arbetslagen. Arbetslagen fick tillsammans fundera ut frågor till alla sidor i boken som de skrev på post-it lappar. Vi avslutade tillsammans genom att höra varandras frågor. Här nedan ser ni framsidan till GROPEN och de frågor som passar att börja med.  Klicka här när du vill redigera.
Lärarna i förskoleklass har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Efter läsningen och kollegiala samtal har lärarna fått välja vilket arbetssätt de ville planera för. Jag var väldigt nyfiken inför den uppföljande träffen idag ifall det fanns någon som valt Storyline. Det var nämligen många som var inspirerade att pröva men det kändes också lite läskigt eftersom det var nytt och lärarna inte riktigt visst hur "kakan skulle smaka". Dessa tre kategorier av tematiska arbetssätt fick vi lyssna till idag. 1. Sagan 2. Storyline 3. En mix av Sagan, Storyline och eget skapande av text/berättelse. Lärarna fick idag beskriva sina reflektioner av det tematiska arbetssätt de valt. De fick i uppdrag att "sälja" sitt arbetssätt med stöd av frågeställningarna här nedan: Det var mycket professionella försäljare på träffen idag - lärarna lyckades skapa ett köpsug hos alla. 
En bildpromenad - Vad är det? Jag försöker ge lärarna förförståelse och möjlighet att pröva på sådant som vi sedan ska läsa om och som de själva ska testa i sin undervisning. Att få pröva på själv och känna till vad som förväntas ger större möjligheter att lyckas. Vi började bildpromenaden genom att lärarna fick fem ledtrådar att klura på. Det skapar en nyfikenhet och lust inför det som kommer.   Efter ledtrådarna fick de möta denna roliga filur som heter Rolf och som våra yngre elever tycker om.
Därefter "modellade" jag en bildpromenad tillsammans med lärarna. Till nästa träff ska lärarna:
Stödmaterial finns i förskoleklassens mapp gemensamma mapp på driven. Alla lärare har även fått en ny boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf som är en fantastisk bilderbok. - Fortsätta dokumentera processen med Storyline och Sagan enkelt m loggbok. Vad som fungerar bra/mindre och vad som går att utveckla/förbättra. Förskoleklassen har läst Skolverkets artikel Tematiska arbetssätt av Ulla Alexandersson och Eva Marsh. I texten beskrivs två exempel på tematiska arbetssätt, Sagan och Storyline. Vi diskuterade texten i smågrupper.  Vilka möjligheter ser förskoleklassens lärare med Sagan och Storyline i sin undervisning? Vilka möjligheter finns för att genomföra arbetssätten i praktiken? Vilka hinder kan finns för att genomföra dessa i praktiken? Sagan Att arbeta tematiskt med Sagan är något som lärarna i förskoleklassen gör och känner igen, texten vi läst bekräftar lärarna. Flera av lärarna kopplade även textinnehållet till vår inspirationsdag på kulturskolan v. 44 där vi fick gestalta klassiska visor. Lärarna i en samtalsgrupp diskuterade att de upplever att fler elever än förr inte känner igen de klassiska sagorna´. Att eleverna ibland kan ha svårt att namnge en favoritsaga? Det var lite oroande och kan behöva följas upp. Storyline i förskoleklassen? Det råder lite olika tankar inför att genomföra Storyline i sin grupp. Varför? När vi diskuterade texten visade det sig att en del var taggade som attans och andra kände sig sugen men med viss tveksamhet till att genomföra Storyline i sin grupp. Jag har funderat över detta och kan förstå det. Vi har tillsammans identifierat att förskolelassens utvecklingsområde på kommunnivå är att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. Jag ser och hör att lärarna har kommit igång med mer estetiska uttrycksformer i sin undervisning än tidigare, speciellt musik. Jag tänker att det finns faktorer som varit gynsamma för just musik. Vi startade hösten med en inspirationsdag på kulturskolan, där vi blev boostade med musik och dans. Därefter fick lärarna läsa en vetenskaplig artikel och diskutera texten och planera en aktivitet. Vad är det då som gör att arbetssättet Soryline inte känns helt bekvämt att sätta igång? Vi har läst en vetenskaplig artikel och diskuterat texten, fått extra stödmaterial och även lite stöd för hur man kan tänka i planeringen. Vad saknas? Jag tänker att det är lite som med ett bakrecept, om du ska baka mockarutor så väljer du sannolikt det recept som du alltid lyckas med och som du vet smakar bäst. Kan man inte då blanda recepten dvs utgå från sitt favoritrecept och plocka det godaste från ett annat? Javisst! Det är nog den tryggaste vägen att gå, men när vi ska följa upp och utvärdera "receptet" (Storyline) så behöver alla ha följt samma recept. Möjligheterna med att pröva nya arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är att jag kan få syn på nya sätt att lära. Vad är riskerna med nya arbetssätt? Riskerna är ju inte så stora om jag fortsätter med samma recept. Jag kan förstå att man känner en viss tveksamhet eftersom man inte vet hur kakan ska smaka. Att göra annorlunda kräver hårt arbete och mod. Jag ser framemot vår nästa träff och jag tänker att goda recept brukar spridas, speciellt när man fått smaka på dem.
Vid vår första träff i höstas diskuterade vi innehållet i artikeln Estetiska lärprocesser och lärarna gjorde en pedagogiska planering för genomförande av ett tema/arbetsområde där estetiska uttrycksformer ingår. Vid vår andra träff fick lärarna i förskoleklassen beskriva och diskutera den genomförda aktiviteten med stödfrågorna nedan.
 s. 8 FÖRSKOLEKLASSEN – ETT KOMMENTARMATERIAL TILL LÄROPLANENS TREDJE DEL
Fokus för förskoleklasserna den första tiden har varit att arbeta ihop gruppen, skapa en grundtrygghet där alla känner sig trygga och delaktiga. Vi har även diskuterat begreppen delaktighet och trygghet. Det är komplexa begrepp som kan betyda så olika beroende på vem du frågar. Vad tänker en lärare på när hen hör begreppen? Vad tänker en förälder och en elev? Det är betydelsefulla begrepp att lyfta och diskutera. Vid våra kollegiala träffar har vi tid att diskutera på djupet mellan skolor och kollegor på skolan, det ger en möjlighet att skapa likvärdighet och samsyn i kommun. Flera förskoleklasser arbetar med högläsning och har på ett medvetet sätt förstärkt förståelsen genom att gestalta karaktärer och känslor, de har även arbetat med bildskapande. Dans och språklekar är också aktuellt ute i våra förskoleklasser. Lärarna i förskoleklass får under hösten vid två tillfällen stöd och inspiration av Dans-Jenny från vår fina kulturskola. Lärarna som hittills haft besök av Jenny uttrycker att det ger dem inspiration och stöd för att själva komma igång. Till nästa träff ska vi läsa texten Tematiska arbetssätt från Skolverkets lärportal. Inspirationsdagen i augusti på vår kommunala kulturskola har varit betydelsefull för att komma igång och vi ser framemot vecka 44 då vi ska till kulturskolan igen och boostas. Skolverkets nya kartläggning i förskoleklass har givetvis varit mycket i fokus också. Lärarna uttrycker att materialet är bra, flera av uppgifterna påminner om sådant de gjort tidigare. Skolverkets material skapar en större likvärdighet eftersom vi har samma "sikte". Inför Skolverkets kartläggningen Lärarna i förskoleklass fick en "kick off" i augusti för att lärarna skulle lära känna materialet, upplägget,och uppgifterna. Tanken med träffen var att ge lärarna möjlighet att planera in det som en del i sin undervisning. Nuläge Lärarna har kommit igång bra med genomförandet och det verkar som att de flesta har börjat med "Hitta språket", de har även kommit igång med "Hitta matematiken". Genomförande Lärarna uttrycker att materialet är tidskrävande, men bra. Enligt Skolverkets anvisningar så ska kartläggningen genomföras under hösten, tidpunkten är valfri. I vår kommun har vi rekommenderat lärarna att komma igång tidigt. Materialet är inte konstruerat för att genomföras under våren, men det finns delar som lärarna i Kalix förskoleklasser ser anledning och nytta av att följa upp. Vi behöver före jul komma överens om vilka delar. Uppföljning/Analys Under höstlovet kommer vi ha en uppföljningsträff för att analysera resultatet av det genomförda. Vi kommer använda en gemensam mall. Skolverket kommer även att komma ut med dokumentationsstöd under våren.Skolverket kommer vara intresserade av att se hur vi följer upp våra åtgärder utifrån de resultat vi ser i kartläggningen. Estetiska uttrycksmedel som form för att lära sig något annat eller som ett innehåll i sig?9/9/2018 Estetiska uttrycksmedel som form för att lära sig något annat eller som ett innehåll i sig? I förskoleklassens undervisning används estetiska uttrycksmedel för olika syften. Lärarna uttrycker att de är mer medvetna nu och planerar för att förstärka och variera sin undervisning med stöd av estetiska uttrycksmedel. Den estetiska aspekten i lärandet betonas tydligt i läroplanens skrivningar. Eleverna ska erbjudas e n variation av arbetssätt, uttrycksformer... (s. 7 Förskoleklassen -Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del.) Våra lärare i fritidshem och förskoleklass har vid sina kollegiala träffar uttryckt i samtal att det finns behov av att förbättra och utveckla kunskap om estetiska lärprocesser för egen del och för undervisningen. Det har även framkommit att det främst är dans och musik som lärarna känner behov av att komplettera sin undervisning med. Vad diskuterade förskoleklassen vid sina gruppsamtal om Skolverkets text Estetiska lärprocesser av Ulla Alexandersson och Ann-Katrin Swärd, Göteborgs universitet? - Texten ger en boost för att komma igång med estetiska lärprocesser. - Estetiska uttryck är fantastiska hjälpmedel när vi ska bygga en trygg grupp och stark självkänsla. Till exempel pedagogisk drama där eleverna via rollspel kan få gå in i olika roller och få öva och känna med kroppen hur olika karaktärer i en bok är. - Förutom att läsa denna forskningsartikel så är det jättebra att få inspiration och övningstillfällen med kulturskolans musik och dans-lärare, det gör att steget till att själv få till det i sin undervisning inte känns lika stort. - Att samtala tillsammans utifrån en forskningsartikel ger idéer till hur man kan utveckla sin egen undervisning och stärker en i det man redan gör. - Eftersom ett val hägrar så diskuterades mycket om arbetet med demokratiska förhållningssätt och värdegrundsfrågor, hur passande det är att arbeta med Sokratiska samtal där eleverna får öva sig på att uttrycka sina åsikter, våga ändra åsikt, lyssna och respektera varandras tankar och funderingar, att allas åsikter är lika mycket värda. - Alla förskoleklasser önskade att få Bamses nya nummer som handlar om Demokrati. 
 Hur arbetar ni med de nya skrivningarna i Lgr 11 kring digitalisering? Har ni använt er av Skolverkets kommentarsmaterial. Det kan vara så att kommentarmaterialet inte lockar till läsning varken språkligt eller layoutmässigt vid första ögonkastet, MEN om du kan din läroplan och vad den står för så har du möjlighet att göra din undervisning viktig på riktigt. Du kan utgå från elevernas intresse och behov, du kan skapa motivation och glädje. Det lockar väl till läsning? Lgr 11 har reviderats med skrivningar om digital kompetens som ska gälla från och med läsåret 2018/2019 är det obligatoriskt att följa den nya läroplanen. Förskoleklasserna i Kalix har läst Skolverkets kommentarmaterial "Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå" och skrivit loggbok. Här nedan kan ni ta del av deras samtal: 1 .I Lgr 11 återfinns 4 aspekter på digital kompetens. Vad innebär (hur tolkar du) dessa 4 aspekter och hur kan de komma till uttryck i undervisningen? Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället Förstå hur och att digitaliseringen påverkar människans situation. Att tekniken kan vara ett medel för att tex påverka politiker om skolmiljön. Om du förstår dig på tekniken ger det dig makt att påverka. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier Betydelsefullt att ge eleverna en tilltro till sin förmåga och kunskaper att använda digitala verktyg. Grundläggande kunskaper om programmering, det behöver inte vara digitalt utan börja analogt för att skapa förståelse. Diskutera programmering! Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt Viktigt att börja arbete med källkritik tidigt. Denna punkt känns det som att vi kommit igång bra med. Vi har hitta ett bra materiel för förskoleklassen som vi använder och Sokratiska samtal bygger värdegrund och är en samtalsform som vi använder oss av i undervisningen. Att kunna lösa problem och omsätta idéer till handling Digitala medier kan stimulera barnen till kreativ problemlösning. tex hitta ritningar, få inspiration och komma vidare. 2. Hur har du hittills arbetat i din egen undervisning för att utveckla elevernas digitala kompetens? Vilka av de fyra aspekterna av digital kompetens har du arbetat med? - Skriva sig till läsning - Använda lärplattor för dokumentation, filma, fota, skapa berättelser, söka information, googlemaps, - se och samtala tillsammans med elever - Programmering - Källkritik - Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt - Datorer finns tillgängliga och har talsyntes 3. Vilka digitala verktyg och medier har du tillgång till i din undervisning? - Datorer, men dessa är gamla och behöver bytas ut mot nya - Lärplattor - Projektor - Möjlighet att låna BlueBot till programmering 4 .Vilken kompetensutveckling upplever du att du behöver för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla en digital kompetens? - Bra med utbildningar i Kalix - Viktigt att hålla i och fortsätta! - IT-kunnig på varje skola att kunna vända sig till är viktigt. - Vidareutbildning inom digitalisering. Hur använda appar för att skapa film etc - Programmering - Finns det möjlighet att någon lärare + elever som kommit igång bra kan hålla en kort föreläsning. |
MötesplatsenEn sida för att inspireras och lära tillsammans. Arkiv
Januari 2020
Kategorier |
|||||||||||||||||||||
RSS-flöde