Bedömning i förskoleklass

Hur fungerar undervisningsaktiviteter som ett pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas lärande i praktiken?
Våra lärare lyfter en mängd olika lekfulla aktiviteter som främjar lärande på ett engagerande sätt. Några lärare använder olika fiktiva figurer (handdockor) i undervisningen. Eleverna fångas fantastiskt av dessa olika figurer och det ger eleverna också en "verklig" mottagare för deras arbeten. En del förskoleklasser använder dessa figur till att presentera aktiviteter från Skolverkets kartläggning. Lärarna har i sina undervisningsaktiviteter använt sig av estetiska lärprocesser och en del har även på ett medvetet sätt arbetat med normer och värden.

​En kort föreläsning av texten Bedömning i förskoleklass - att synliggöra, följa och stimulera elevens kunskapsutveckling av Anette Bagger, och Hanna Plamér. 
Texten var en av de bästa hittills och hade tyvärr inte hunnit komma ut i webbkursen i tid så våra lärare hann läsa den själv, Lärarna fick därför en föreläsning av innehållet och uppdrag medan de lyssnade att notera något de instämmer i och något de funderar över.

Detta noterade våra lärare:

Instämmer
- Många faktorer runt omkring som kan påverka bedömningen.
- Viktigt med goda relationer lärare- elev, elev-elev och hur eleverna grupperas i bedömningssituationer.
- Bedömningssituationerna kan vara planerade, strukturerade och väl avgränsade eller spontana vardagssituationer.
- Ge utmaningar.
- Viktigt att planera och jämföra utifrån elevens behov och inom något specifikt område, samt deras intresse.
- Bedömning i spontana vardagssituationer gör man ofta.
- Vi använder formativ bedömning.
- Betydelsefullt att tänka på att alla elever kanske inte har varit i barngrupp på förskolan.
- Ge eleverna möjlighet att visa vad de kan.
- Oavsett syfte gör lärarna ständigt bedömning av elevers kunskaper.​

---

Funderar över...
​- Gruppsammansättningen är viktigt för att eleverna ska få bästa möjlighet att visa sina kunskaper.
- Kan känna svårighet att hinna med elever som får utmanande uppgifter de behöver stöttning i för att de ska utvecklas å mycket som möjligt.
- De osäkra barnen med dåligt självförtroende.
- Är det ok att elev visar sitt kunnande endast för lärare?
- Ska eleven kunna berätta/beskriva inför grupp?
- Svårighetsgraden om vi gör en egen aktivitet som stämmer överens med Skolverkets.
- Ta hänsyn till elevers språkliga situation.
- Obligatoriska kartläggningen inte en enskild lärares uppgift utan en del i skolans uppdrag.
- Hur våra anställningsformer påverkar likvärdigheten.
- Ge eleverna möjlighet att visa vad de kan.
- Lära-känna samtal
- Hur blir en lärandemiljö lustfylld om man inte använder sig av bl.a kartläggningen? Viktigt att lära känna eleverna.
- Tid för reflektioner/dokumentation
- Allt är inte med i Skolverkets kartläggning men det innebär inte att vi inte arbetar med det.

Sambedömning i förskoleklass - Skapa en tolkningsgemenskap

När är garantin fullgjord för Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser?
Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att:
- skolan har genomfört de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöden samt nationella proven,
- gjort en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling när en sådan ska göras,
- planerat och vidtagit de insatser som en sådan bedömning föranleder,
- följt upp vidtagna extra anpassningar för att säkerställa att de gett resultat 
- överfört resultatet av uppföljningen till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Huvudmannen ansvarar för att det finns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att uppfylla garantin.

Vi repeterade begreppen indikation och befara.

Hur sambedömer vi Skolverkets kartläggning i förskoleklass?
Vi kände ett behov av att diskutera våra bedömningar gemensamt eftersom vi inte gjort det tidigare och vi är ovana med begreppen och hur vi tolkar dem? Det som skiljer sig mot sambedömningen vi gör vid Nationella prov är att vi förskoleklassens kartläggningar har vi inga fysiska dokument att analysera utan det är lärarnas iakttagelser och samlade dokumentation som vi utgår ifrån. Lärarna fick beskriva vilken aktivitet(er) som ligger till grund för deras bedömning, om de i bedömningen indikerar, befarar eller att eleven behöver extra utmaningar.

Vi hade jättebra diskussioner och det blev väldigt tydligt i våra samtal hur olika samarbetet med specialpedagogen ser ut på våra skolor. Det är inte så konstigt eftersom detta är nytt för dem också och vi behöver skapa ny rutiner på skolorna, naturliga möten mellan lärarna i förskoleklass och våra specialpedagoger. I våra kollegiala samtal blev det också tydligt att lärarna gör extra anpassningar under arbetets gång och några lärare hade också kallat till EHT-möte för elever där de befarar. Det visar att kartläggningen får direkta effekter, det vi behöver utveckla är vår dokumentation av extra anpassningar och våra uppföljningar av effekterna. Vi hade några elevexempel som hamnade i gråzonen och som var lite kluriga att bedöma. I dessa exempel handlade det ofta om språket, en elev hade talsvårigheter och en annan hade annat modersmål.

När ska samråd med specialpedagogisk personal ske? (enligt Skolverket)
Genom kartläggningsmaterialen kan läraren i förskoleklass få indikation på att en elev är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid en sådan indikation gör läraren en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Exempel på indikationer finns i kartläggningsmaterialen.
Om det genom användning av kartläggningsmaterialen, eller på annat sätt, framkommer att det kan befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås sätts extra anpassningar in skyndsamt. Det kan även vara aktuellt med en anmälan till rektor om att en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd behöver göras. Vid behov av särskilt stöd gäller nuvarande reglering med dokumentation i åtgärdsprogram. Exempel på skäl att befara att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås anges i kartläggningsmaterialen.
Om den särskilda bedömningen visar att en elev är i behov av extra anpassningar planerar läraren dessa i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. De extra anpassningarna genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. De följs upp kontinuerligt för att säkerställa att de är effektiva. I slutet av förskoleklass följer läraren upp stödinsatserna i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppföljningen överlämnas till mottagande lärare.