Rutiner för särskilt stöd
Vad är särskilt stöd
Ibland uppmärksammar vi redan från början att eleven kan vara i behov av särskilt stöd d.v.s. att elevens behov inte kan tillgodoses inom ramen för ordinarie undervisning. Det kan t.ex. handla om att det behövs många olika extra anpassningar för att eleven ska kunna nå kunskapskraven. Det kanske inte är möjligt för de ordinarie lärarna att kunna genomföra alla anpassningar utan att extra lärartimmar eller specialpedagogiskt stöd sätts in under en längre tid.
Det kan också handla om en elev som förväntas nå kunskapskraven, men som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Andra svårigheter kan t.ex. vara om eleven har svårigheter i det sociala samspelet, psykosociala besvär, språkstörning, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro.
Särskilt stöd kan exempelvis vara:
- regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid
- placering i en särskild undervisningsgrupp
- enskild undervisning
- anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort
- reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser
- reducering av nationellt program i gymnasiesärskolan.
När frågan om särskilt stöd väcks så ska personalen uppmärksamma rektorn om detta. Rektor ska då se till att elevens behov skyndsamt utreds. Formerna för utredning kan variera beroende på vad anmälan handlar om. I en del fall kan en första åtgärd för rektor vara att själv eller genom delegation till annan observera vad som sker i den undervisningsmiljö som eleven är en del av. Det kan vara att återföra ärendet till arbetslaget så att de kan föreslå åtgärder. Det kan vara att diskutera ärendet på EHT och där låta anmälaren föredra ärendet. Observationen tillsammans med anmälarens bild ska ge rektor ett beslutsunderlag för att fatta beslut om utredning eller inte, om vad som ska utredas, och om vem/vilka som lämpligast kan genomföra denna utredning. I vissa fall/ärenden kan det vara nödvändigt att elevhälsan hörs flera gånger innan beslut. I utredningsfasen kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten och Barn- och Ungdomsmottagningen.
Den skriftliga utredningen ska bestå av två delar:
1. Kartläggning/beskrivning av skolsituationen på grupp-, skol- samt individnivå.
2. Bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd och i så fall vilken form av stöd.
Rektor kan själv genomföra utredningen eller delegera arbetsuppgiften. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Detta samråd kan ske på flera olika sätt. Oftast involveras den specialpedagogiska funktionen redan i kartläggningsskedet. Det kan också vara aktuellt att någon av de andra professionerna kopplas in tidigt, när elevens behov bedöms vara komplicerat. Det kan också vara så att rektor tillsammans med hela elevhälsan tar del av kartläggningen och deltar i analysen och bedömningen av elevens behov av särskilt stöd.
Skill OneSed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusant doloremque laudantium, totam rem.
|
Skill TwoSed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusant doloremque laudantium, totam rem.
|
Skill ThreeSed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusant doloremque laudantium, totam rem.
|